Replik på insändare "Vi är inte några lycksökare" (GT 22/7). Tofta intressenters förslag till exploatering av Tofta strand ligger till grund för det nya detaljplaneförslag för området som Region Gotland lagt fram. Det planeras för 1000 turistbäddar och byggnationerna, bland annat ett stort hotell, bungalows, stugor och flerbostadshus, är mycket omfattande och får en mycket stor påverkan på natur, på platsen och på Tofta som bostadsort. Mot bakgrund av det, torde det vara värdefullt även för Tofta intressenter, att i diskussionen om Tofta campings framtid, möta olika synpunkter, olika perspektiv och aspekter på fakta när de förs fram.
Synonymt med fakta menas, hur något säkert förhåller sig, ett konstaterat sakförhållande. Frågan är dock hur påståendet “att tillgängligheten kommer att begränsas avsevärt”, kan avfärdas som en “felaktighet” som inte utgår från fakta, när ett 3500 kvm stort och 18-23 meter högt spa-hotell kommer att placeras endast 100 meter från strandkanten. Ett byggnad av den storleken, påverkar självklart området och även känslan av tillgänglighet. Vem vill sitta och sola alldeles i närheten av ett gigantiskt hotell?
Boverkets regler om tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga påverkar också, då nya gångvägar kan behöva anläggas.
Ingen har väl undgått konflikten som pågått mellan Bostadsrättsföreningen Smågårde 2 och Region Gotland och som nu avgjorts i domstol, där det beslutats att bostadsrätterna måste återgå till att avses tillfällig vistelse och i form av yrkesmässig uthyrning som hotell eller pensionat. I praktiken är det svårt att säkerställa att de hyrs ut som turistboende. Konsekvensen blir att områden för friluftsliv permanent privatiseras och därmed blir otillgängliga för allmänheten.
Till syvende och sist är det en fråga om vilken typ av turism vi ska ha på platsen. Idag pågår en diskussion om hur turister och lokalbefolkning ska kunna mötas utan att lokalbefolkningen känner sig “bortkörd”. Vi har svårt att se hur den planerade stora turistanläggningen ska kunna verka för det, när ambitionen från entreprenörernas sida är att jämställa turistanläggningen med andra på Mallorca och Teneriffa. I det scenariot, får den campande turisten med tält stryka på foten.
Vi måste säkerställa att besluten om Toftas framtid baseras på en helhetssyn där friluftsliv, tillgänglighet och socioekonomiska aspekter beaktas, där det rörliga friluftslivet och omistliga naturvärden sätts i främsta rummet och att Tofta, med lång tradition som camping, förbli en plats för alla även i framtiden.