Jag tränar inte för att uppnå eller tävla på någon särskild nivå. Jag är inte ute efter någon prestige och mitt mål är inte att äga en egen häst. Jag tränar för att få fortsätta utvecklas och fortsätta vara bra på det jag älskar. Jag går på ridskola för att kunna få utvecklas samtidigt som jag har roligt i gemenskapen med dem som har samma intresse som jag. Jag får lära mig att möta och arbeta anpassat med flera olika hästar på olika nivåer. Likaså som att min egna ridning och min hästkunskap utvecklas ständigt och jag slutar aldrig att lära mig.
Det värmer lika fint i hjärtat när man hjälpt någon, vuxen som barn, i stallgången och aldrig ens behövt tveka på att ge stöd och dela med sig av den kunskap man har, som när man efter ett pass i dressyr hoppar av hästen och känner sig som självaste Kittel.
En timme lektion i veckan. Det låter så inte så mycket, men det ger så mycket mer än bara ridningen. Varje pass ger mig mer, mer hästkunskap, mer ridkunskap, mer gemenskap, mer hästvett och mer vilja att lära mig mer.
Suderbys gård och ridskola i Sjonhem är inte bara platsen för den sedvanliga ridskolan, det är ett center för utbildning, det är hästnäring och del av den svenska ridsporten. På Suderbys är den lilla nybörjarryttarens mål för terminen av lika stor betydelse som hos den privatryttare som tränar för tävling på medelsvår nivå.
Lika stolt som att säga att jag bor i Sverige när Fredriksson toppar världsrankingen, lika stolt är jag att kalla mig Suderbysare när jag möter en annan hästintresserad i min lokala butik.
Där vi alla kan vara lika. Där vi alla får möjligheten trots våra olika förutsättningar som ekonomi, ålder, funktionsvariation, psykiska eller fysiska hälsa.
Tack för att ni finns!