Med oro, med tårar och med stor ovisshet har vi varit tvungna att fatta beslut som ingen av oss valt själva.
Vi hade helst valt att få jobba något år till med att få ner våra personalkostnader, att få bort regionens svindyra resurskostnader, och fyrkantiga upphandlingssystem. Hade önskat en trygg och fast chef och inte 4-5 stycken på fem år….
Hos oss på Hemse äldreboende avtackar vi nu på ”löpande band ”våra kompetenta kollegor och bästa vänner som valt att inte gå över till Attendo. Av dryga 40 anställda har många gått i förtidspension och många valt att vara kvar i regionen och 26 har valt att stanna kvar i Attendos regi.
Jag blir en av dem! Jag vill inte bli placerad var som av regionen utan väljer att vara kvar och testa och leta jobb på egen hand om det inte skulle passa mig i längden. Attendo kommer behöva 29 anställda har vi förstått det som. Dessa siffror gäller oss på Hemse äldreboende det ser ungefär likadant ut på Iliansgården skulle jag tro.
Alltså så har i princip 15 anställda bara vid oss inte gjort någon nytta då eller? Vi kommer nu att driva Hemse äldreboende med en mycket mindre personalstyrka än tidigare, vi kommer ovanpå det laga all mat själva på avdelningarna.
Vi kommer att ha långpass på helgerna, det vill säga jobba 8-20. Sjuksköterskebemanningen blir också betydligt mindre. Det är svårt att se att kvaliteten kommer bli lika bra eller bättre. För det är ju dit vi vill komma, att äldreomsorgen ska bli bättre inte försämras. Då pratar jag inte bara ur brukarnas vinkel utan även för oss i personalen, alltså arbetsmiljön.
Hade varit roligt med en granskning av vad detta kommer kosta regionen, bytet till ny huvudman, de extratjänster som man tillsatt nu på ledningssidan i regionen för att ordna övergången, och kommer kanske annan yngre personal i andra av socialförvaltningens arbetsplatser få flytta på sig?
Jag har hela tiden stridit för att jag tycker beslutet av regionen är dumdristigt, det står jag fortfarande för. Jag betvivlar inte att Attendo kommer sköta sitt uppdrag, de är köpta av regionen för att spara pengar och det kommer de göra.
Och naturligtvis så kommer vi ta hand om de äldre på allra bästa sätt utifrån de nya förutsättningar och arbetssätt vi ska lära oss och komma in i.
Det här är kanske ett ämne för en nyfiken granskande journalist att följa upp under kommande år. Hur stor blev besparingen och till vilken bekostnad på personal, vård och omsorg? Nu går vi ut i nya arbeten, även vi som blir kvar, spännande tider hoppas vi!