Bland annat har ett antal synpunkter framförts som är särskilt viktiga för Gotland. Nämnden anser att tjänstemannen gjort ett mycket bra arbete och ställde sig bakom yttrandet men Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet, främst gällande kvävekravet. Detta framgår av insändare skriven av Tomas Rådkvist och Wolfgang Brunner den 7/2.
I direktivet föreslås krav på max 6 mg totalkväve vid utsläpp till recipient. Det finns risk att detta förslag kan missgynna de många små avloppsverken på Gotland, kravet bör därför enbart gälla för riktigt stora verk på nationell nivå. Av Region Gotlands 26 reningsverk är enbart 2 riktigt stora verk.
Störst miljöeffekt fås vid att öka kraven vid större verk.
EU-kommissionen vill även förbjuda svenska reningsverk att tillgodoräkna sig naturens egen rening av utsläppt kväve på dess väg mot havet – den så kallade kväveretentionen – som är vetenskapligt välbelagd. Där naturlig retention finns kommer kväve renas i reningsverken utan miljönytta till mycket höga kostnader.
Direktivets uttryckliga krav på att klara utsläppsnivåer utan hänsyn till att det är kallt i norra Europa blir en ineffektiv kravmix från både kostnads- och klimatperspektiv. Det nya direktivet bör ta hänsyn till kallt klimat, utspridd befolkning och till att naturgeografin och miljöförhållandena i Sverige avviker från de på kontinenten eller runt Medelhavet.
Krav ska ge miljönytta och därför bör istället ett funktionskrav användas. Funktionskrav är ett modernare och mer teknikbefrämjande sätt att reglera på. De föreslagna begreppen riskerar att omöjliggöra moderna naturbaserade reningsmetoder, som ofta är mindre resurskrävande och kemikalieberoende.
Exempelvis våtmarker som slutsteg efter konventionell rening eller användning av markbäddar i kombination med eller utan kemisk fällning. Ett lokalt exempel är bevattningsdammarna.
Samma krav för alla avloppsreningsverk oavsett storlek kommer att vara hinder för befolkningsökning, bostadsbyggande och samhällsutveckling, särskild på landsbygden.
Kostnaden kommer öka dramatiskt om alla Gotlands verk ska ha kväverening till max 6 mg totalkväve. Enligt Svenskt Vatten skulle invånare i en landsbygdskommun med besöksnäring få en ökad VA-kostnad med minst 1 600 kronor per person. All ny exploatering skulle därmed riskeras att läggas ner.