Robusta skolor bäst för landsbygden

Motivet att bevara små skolor för att stärka landsbygden är feltänkt.

Landsbygdens elever ska inte behöva gå i skolor utan exempelvis slöjdsalar.

Landsbygdens elever ska inte behöva gå i skolor utan exempelvis slöjdsalar.

Foto: Jessica Gow/TT

Insändare2020-10-19 13:22
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har bott på landsbygden under stor del av mitt liv och känner stor respekt och beundran för alla som arbetar för en levande landsbygd. Eldsjälar som lägger ner oegennyttigt arbete för bygden till glädje för alla.

Men jag menar att det är ett villospår när man drar slutsatsen att det är skolan som är motorn i landsbygdsutvecklingen.

Tvärtom finns det exempel här på ön hur skolbyggnader fått nytt innehåll och skapat arbetstillfällen på landet.

Det finns även exempel på skolor på landsbygden som politiken investerat stora summor i men som ändå inte fått tillräckligt många barnfamiljer att flytta dit.

Stora investeringar som lett till orimliga hyreskostnad per elev. Pengar som kunde ha använts till mer angelägna behov. Gör inte samma misstag igen.

Det är arbete och bostäder som skapar förutsättningar för en levande landsbygd och engagerade medborgare.

Därmed inte sagt att skolans kvalitet är oviktig. Tvärtom. 

För att skapa förutsättningar för hållbar samhällservice på hela ön måste vi planera för robusta enheter som inte står och faller från det ena året till det andra.

Alla (oavsett partisympatier) som har läst skolutredningens nulägesbeskrivning och framtidsscenario verkar rörande eniga om att vi står inför stora problem.

Skola utan behöriga lärare är ett skräckscenario. Hur ska Gotland kunna attrahera unga lärare att välja Gotland?

Inte genom att utlysa deltidstjänster till låg lön med få kollegor, utan stöd av ett nära ledarskap, skolhälsovård, vaktmästare, måltidspersonal.

En fråga som jag också ställer mig är varför barn på landet inte ska ha tillgång på sin skola till gympasal, slöjdsal, skolbibliotek, samlingsrum, kurator med mera?

Eller att ha många jämnåriga klasskamrater som underlättar att hitta ”bästisar”, anordna olika lekar, idrotter, teater och kultur?

Jag tycker att landsbygden och då menar jag allt utanför Visby ska ha lika bra och välutrustade skolor som de flesta elever har tillgång till i staden?

Men en förutsättning för att möjliggöra detta är att slå samman små skolor till lite större enheter. Invändningen att restider för elever blir orimligt långa har beaktats i utredningen. 

Så politiker av ”alla färger” tänk om och satsa på lite större skolor (”större” med gotländska mått mätt) på landsbygden så de blir bärkraftiga och kan hålla bra kvalitet över tid! Det skulle skapa trygghet och förutsägbarhet inte minst för barn och föräldrar.

Beslut att inte göra något nu leder sannolikt till att skolorna på sikt tappar både elever och lärare. En ”björntjänst” åt landsbygden.