S-beslut fattades i tveksam demokratisk ordning

"Som medlem i partiet i drygt 60 år blir jag väldigt förundrad hur partistyrelsen kan fatta dylikt beslut utan att frågan återigen blir aktualiserad på partikongressen".

"Som medlem i partiet i drygt 60 år blir jag väldigt förundrad hur partistyrelsen kan fatta dylikt beslut utan att frågan återigen blir aktualiserad på partikongressen".

Foto: Fredrik Persson/TT

Insändare2022-05-16 08:56
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Demokratiska grundprinciper inom Socialdemokraterna är tydligen på väg att luckras upp. Vid partiets kongress hösten 2021 beslutades att Sverige fortfarande ska vara alliansfritt. Ingen anslutning till Nato. Den 15 maj beslutade en enhällig partistyrelse att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.

Som medlem i partiet i drygt 60 år blir jag väldigt förundrad hur partistyrelsen kan fatta dylikt beslut utan att frågan återigen blir aktualiserad på partikongressen. Finner det även märkligt att partiledningen uppmanat landets partidistrikt inkomma med synpunkter om såväl ja-som nejröster. Avsedda som underlag för partistyrelsens ställningstagande. Såvitt jag känner till är det begärda ”rådgivande” underlaget från partidistrikten icke inramat inom partiets beslutsordning?

Partidistriktens ställningstaganden bygger med största sannolikhet på hur Nato-känslorna absorberats i ryggraden hos den enskilde. För som det heter ”hemligheter av nationell grund kan inte användas”. Hur den grunden ter sig ut kan sannolikt inte någon i distriktsstyrelserna ha som underlag för ställningstagande. Därför blir det personliga grundläggande/känslor som avgör ”var skåpet ska stå”.

Personligen är jag precis som flertalet partimedlemmar motståndare till Nato-anslutning. Eftersom grunden för mitt ställningstagande bygger huvudsakligen på känslor i sakfrågan så blir också mitt personliga ställningstagande, ingen anslutning till Nato. Det beslutet bygger i sin helhet på att Ryssland, läs Putin, inte har någon som helst anledning att anfalla Sverige. 

Den så kallade rysskräcken som uppstod för drygt 200 år sedan, ryssarnas härjningar utmed Bottenviken och Sveriges södra kustlandskap, borde i sammanhanget vara bortspolad. Men är det verkligen så? Av partistyrelsens beslut blir jag faktiskt väldigt undrande. Lever rysskräcken fortfarande latent inom partiet?

Sveriges förenade borgerliga allianspartier, med M-ledaren Ulf Kristersson som banerförare, har fått eld i "baken”. Dom ser att deras hjärtefråga i årtionden blir verklighet. Det sker på grund av att Socialdemokraterna skyndat på sitt ställningstagande utan hänsyn till partiets grundläggande beslutsprocess.

Jag är besviken men bibehåller mitt medlemskap.