S skyller sitt misslyckande på friskolor

Den mest ointressanta frågan i skoldebatten är den om huvudmannaskapet, ingen elev eller förälder bryr sig om vem som driver en skola, de bryr sig bara om att skolan är bra.

Ulla Hamilton.

Ulla Hamilton.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2021-02-18 19:34
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns både bra och mindre bra skolor inom såväl de fristående huvudmännen som hos de kommunala huvudmännen

Hanna Westerén (S) gör i sin debattartikel det lätt för sig när hon skyller den svenska skolans problem på den lilla delen friskolor och dessutom med argument som är direkt felaktiga.

Socialdemokraterna hävdar att samhällets kontroll och insyn hos friskolorna är låg men fakta är Skolverket och Skolinspektionen helt styr och råder över vilka huvudmän som får driva friskolor. De stänger också skolor som inte lever upp till kraven. Kommunen har också laglig rätt till insyn.

De menar också att friskolorna får ersättning för ansvar och skyldigheter som bara kommunerna har. Men sanningen är att eventuella kostnader för skolplikten redan i dag ligger centralt hos kommunerna och ingår inte i skolpengen till friskolorna.

Socialdemokraterna fortsätter hävda att dagens system skapar segregation trots att friskolorna står inför samma utmaningar som de kommunala skolorna. Den skolsegregation som finns i dag beror i huvudsak på bostadssegregationen vilket alla seriösa skoldebattörer är överens om. Att göra skolvalet obligatoriskt och ge mer information om alternativen skulle därför öka alla elevers och föräldrars valfrihet.

Samtidigt måste arbetssätten och undervisningen på de skolor som inte levererar förbättras. Det finns i dag mycket forskning på vilka de viktigaste framgångsfaktorerna för arbetet i skolan är. Bland annat behövs lugn och ro i klassrummet, systematiskt kvalitetsarbete, ledare och lärare med höga förväntningar på alla elever och ett tydligt och konsekvent ledarskap.

Det som ger bra resultat är inte nödvändigtvis mer resurser. Trots vetskap om detta satsar regeringen mångmiljardbelopp på skolor med svaga resultat utan att något blivit bättre och utan några som helst motkrav.

Ni är också emot köer till friskolor. Att det är så provocerande att föräldrar och elever vill kunna påverka var de ska få sin utbildning och spendera många år av sitt liv är svårt att förstå.

Kö är i grunden rättvist, men dagens system bör regleras så att barnet måste uppnått en viss ålder för att ställas i kö. Det är också rimligt att alla får ta del av information om möjliga köer och när dessa aktiveras. Det ska inte vara någon medelklasshemlighet.

De flesta delar nog problembilden av den svenska skolan men utan gemensamma svar på hur lösningen ska se ut. Ställ bra skolor mot dåliga skolor – inte friskolor mot kommunala skolor. Släpp fixeringen vid huvudmannaskapet och se till att dåliga skolor lär sig av bra skolor oavsett om de är fristående eller kommunala.