Så tänker vi kring brukarundersökningar

Svar om enkäter inom äldreomsorgen.

Hur ensamma känner sig äldre?

Hur ensamma känner sig äldre?

Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Insändare2022-10-13 18:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en insändare väcks frågan om nyttan med enkäter, så kallade brukarundersökningar, inom äldreomsorgen. Speglar svaren verkligheten? Går det åt för mycket tid till detta?
Vi vill förklara hur vi tänker kring brukarundersökningar och i det här fallet enkäter till de personer som har äldreomsorg.

I år svarade 59 procent av de personer på Gotland som har hemtjänst eller bor på ett särskilt boende. Brukarundersökningen är nationell och genomförs av Socialstyrelsen. De svarande får fylla i om de svarar själva eller med hjälp av personal eller närstående.
En enkät ger aldrig en fullständig bild och det är problematiskt att vi inte lyckas få ännu fler att svara.

Samtidigt används enkäter och olika typer av undersökningar för många grupper i samhället; föräldrar till skolbarn, ungdomar, patienter, husägare, väljare. Listan kan göras lång. Att inte fråga de personer som nyttjar våra tjänster inom äldreomsorgen vore fel väg att gå tänker vi.

Tittar man på brukarundersökningarna över tid går det också att med större säkerhet uttala sig om frågor som kvalitet i omsorgen eller upplevd ensamhet.

På frågan hur nöjd den svarande är sammantaget med sitt boende/hemtjänst har Gotland, ända sedan 2012, fått bättre betyg än riket i stort. Det gäller både regionens äldreomsorg och den privata.

Det är vi glada för. Samtidigt vet vi genom synpunkter, förbättringsförslag och vårt arbete med avvikelser och kvalitetsuppföljningar att vi ständigt måste jobba med förbättringar med fokus på den enskilde och förutsättningarna för våra medarbetare.