Detta motsätter jag mig å det starkaste, av flera anledningar, men mest på grund av tidsförlusten.
Som pendlare in till Visby förlorar man tid om hastigheten sänks. Även att åka med skol- och kommunala bussar kommer ta längre tid. I konsekvensutredningen står det ”marginell tidsförlust” men med tanke på de hastighetssänkningar som redan gjorts de senaste åren så är det inte längre så lite. Och på morgonen när alla ska hinna till jobb och skola så är varje minut värdefull. Om man dessutom åker sträckan i snitt fyra gånger per dag fem gånger i veckan nio månader om året, så blir de där minuterna många.
Varför skulle jag åka denna sträcka så ofta då? Jo, det gotländska samhället är ju till stor del byggt kring Visby där de flesta jobb, skolor, affärer och fritidsaktiviteter finns. Om vi ändå vill att invånare ska kunna bo på landsbygden eller i andra samhällen behöver vi se till att vi enkelt, snabbt och så smidigt som möjligt kan ta oss till och från Visby, vare sig det är med buss eller bil. Toftavägen är en av öns hårdast trafikerade vägar, både av åretruntboende såväl som av turister. Det var också i många år en av få sträckor där man kunde åka 90 km/h, en hastighet som har blivit mer och mer sällsynt.
Jag anser att Gotlands Region behöver prioritera sina invånare i stället för militären denna gång, och inte sänka hastigheten mer. De införskaffade Suderbys med full vetskap om trafiksituationen på väg 140 och de blivande soldaterna är ju ändå här för att förbereda sig för att aktivt delta i krig och katastrofer – då borde inte en 80/70-väg vara en alltför stor utmaning att ta sig an.
LÄS MER: Länsstyrelsen säger ja till sänkt hastighet i Tofta