SD:s inflytande driver Sverige i antidemokratisk riktning. Det visste och uttryckte M och KD redan före valrörelsen 2018. C, L, S och MP visste det också. De prioriterade demokratin och tog regeringsansvar. Däremot ändrade sig KD, M och senare också L. Demokratin underordnades deras maktbegär. Mot bättre vetande lierar dessa partier sig med antidemokratiska krafter, och blir sedan indignerade över kritiken mot sitt ställningstagande. Under devisen "vi pratar med alla" försöker man nu rättfärdiga sitt politiska spel och dölja vad som egentligen sker.
C kallar felaktigt V för "ytterkantsparti". De gör det mot sitt egna och mot sina väljares bättre vetande, men i linje med sin partistyrelses strävan efter att vara en maktfaktor i den politiska mitten. Utifrån den positionen vill C värna demokratin.
När demokratin är på glid rämnar tilliten, och vi får skäl att undra "vem i hela världen kan man lita på".
Då är det hög tid att återställa tilliten och värna demokratin. Det kommer alltid att finnas rörelser som utmanar demokratins beständighet. Vi vinner inga segrar genom att skuldbelägga dem, men vi blir förlorare när vi inte står upp emot dem.