Massinvandringen från Mellanöstern och delar av Afrika har kommit att påverka Sverige negativt på en rad olika områden. Ett exempel är de så kallade påskkravallerna som skakade Sverige under påskhelgen i samband med koranbränningar. I kölvattnet av dessa kravaller har det framförts krav på inskränkningar av yttrandefriheten.
Många verkar inte förstå att försvaret av andras rätt att begå en viss handling i yttrandefrihetens namn, inte per automatik innebär att man står bakom handlingen i sig. Det handlar däremot om att man står upp för yttrandefriheten. Utan yttrandefriheten kan inte demokratin existera.
Att inskränka yttrandefriheten, särskilt rätten att häda, är att ta ett stort kliv bakåt i tiden. Vi har kämpat hårt och länge för vår yttrandefrihet, den är grunden för hela vårt samhällsbygge. Att inskränka rätten att häda är ett hån mot tidigare generationer vilka kämpat, blött och dött för vårt land och vår demokrati.
Yttrandefrihet är ingen smakfråga. Det är ointressant vad du eller jag tycker om andra människors åsikter eller sätt att – naturligtvis inom lagens gränser – framföra dem på. En persons eller grupps mått av kränkthet kan inte utgöra grund för vad man lagligen får och inte får säga.
Det är illa nog att det höjs röster bland exempelvis socialister och liberaler för att begränsa yttrandefriheten. Men när det importeras stora mängder människor från muslimska länder vilka kräver att det ska inrättas blasfemilagar och förbud mot legitim religionskritik här i Sverige, med målet att montera ned vår demokrati, då är vi mycket farligt ute.
Sammantaget är situationen mycket allvarlig och vi befinner oss på ett sluttande plan. Samhällskontraktet är sedan länge brutet och vårt älskade Sverige är på väg att slitas sönder av islamism, segregation och våldsamheter.
Den enda chansen att rädda Sverige från totalt sönderfall är Sverigedemokraterna – det enda riksdagspartiet som konsekvent och under många år sett och varnat för vart vårt samhälle är på väg.