Ska Gotlandstrafiken fortsätta vara ett experiment?

Staten har använt Gotlandstrafiken som ett experiment för svensk sjöfart, där olika experter hoppats att bränslet skulle vara mer miljövänligt och billigare än det blev.

"Ska sträckan Gotland-fastlandet fortsätta att vara experimentverkstad med nya bränslen, som ingen vet om de fungerar eller inte?"

"Ska sträckan Gotland-fastlandet fortsätta att vara experimentverkstad med nya bränslen, som ingen vet om de fungerar eller inte?"

Foto: Dennis Pettersson

Insändare2023-03-07 16:06
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Därför satsade staten på extremt snabba fartyg som fraktar 92 procent gods/fordon och 8 procent människor (enligt  EU:s viktmetod). Båtarna är några av de snabbaste i världen – i sin klass, vilket gör dem extremt bränsletörstiga. 

Detta har gjort att Co2-utsläppen har mer än dubblerats och prisbilden ökat mer än tre gånger, till helt oacceptabla nivåer – bara för att vi ska kunna resa snabbare. 

Varken passagerare eller fraktföretag vill betala för de snabba fartygen och inget företag vill i dag stå för sin del av Co2-utsläppen, bara för att båtarna ska gå i 28,5 knop. 

Ska vi kunna minska miljöavtrycken, så måste alla som fraktar ta sitt miljöansvar, vilket ingen på bildäck vill göra för dagens trafik. Gotlandstrafiken har en olycklig utveckling – alla inblandade verkar likt strutsar, hellre stoppa huvudet i sanden.  Och ”någon annan” finns inte i detta läge heller! Samtidigt som Gotland ska vara ett föredöme när det gäller vår miljö. 

Från redan extremt höga Co2-utsläpp, så har de nyaste fartygen sedan cirka ett halvår, ökat sina utsläpp med närmare 37,5 procent genom att sluta med gas och inblandning av 10 procent biogas. Dessa ökade utsläpp motsvarar att hela Gotlands bilpark skulle öka sina utsläpp med i runda slängar upp till 50 procent över en natt. 

Exempel på miljöavtryck: En person med normalstor bil tur och retur, belastar miljön med närmare 200 kilo Co2, vilket motsvarar cirka 8 flygresor till Bromma. 

En lastbil med till exempel 14 ton ägg, morötter eller potatis borde redovisa 1 740 kilo Co2, vilket gör att de säkerligen skulle få problem att attrahera existerande målgrupper. (motsvarar cirka 70 flygresor).

Trafikrådet är enigt om att de gotländska ståndpunkterna från 2009, skulle vara snabba, miljövänliga, och billiga, utan några undantag. Det har nu blivit extremt snabbt, absolut inte billigt och utsläppen är cirka 200 procent mer än vad Gotlandstrafiken redovisade för 30 år sedan, allt detta borde innebära, att något gått väldigt fel. 

Ska sträckan Gotland-fastlandet fortsätta att vara experimentverkstad med nya bränslen, som ingen vet om de fungerar eller inte? 

Det är ovanligt tyst från Dino, Tillväxt Gotland, Kirsten Åkerman, Gotlands förenade besöksnäring, Meit Folin, Region Gotland, Anders Flanking, länsstyrelsen, Johan Gate, Företagarna, Eva Nypelius (C), Hanna (S) och Jesper (M). När ska ni inse, att ni är en del av problemen? Är det inte hög tid att på allvar reagera, tänka om och tänka rätt?