Kortfattat
Jag har reagerat på den höga musik som spelas på vissa skolgårdar här i Visby under rasterna och undrar hur skolorna och personal och ledning tänker? Jag hör ofta om barn som har svårt att koncentrera sig, att de är överstimulerade och att barnen har svårt att komma ner i varv när de är i klassrummen, att både elever och skolpersonal eftersträvar lugn och ro. I min värld så tänker jag att eleverna tar den höga musiken och den höga samtalstonen de har fått på rasten med sig in i klassrummet.
Jag antar att grannar och människor som arbetar i skolornas närhet också påverkas. Vad är den pedagogiska tanken med denna höga rastmusik och vad är målet? Var tar elever som inte tycker om musiken vägen på rasterna?
En ljudtrött granne
Vårdikt av Erik Hallgren, ett jordbrukslandskap med både tofsvipor, måsar och spillkråkor:
Mårgenringningg fran a körke,
soli sto pa skyns ei austar
u de klingede fran vältar,
sum packd jårdi yvar seidi.
De var mårgen, teili ladingg.
Gladar, gladar, gar u greinar,
teidn laupar, soli skeinar.
Bläckar ropede fran akrar,
mavar skreiede fran träske.
Tåilu håirdes ifran hagen,
klagede mest haile dagen.
De bleir säkat regn ei mårge!
Wera Svensson