Länsstyrelsernas årliga uppföljning av regionernas arbete med Sveriges klimatmål är klar. Den samlade bilden är att klimatarbetet med några få undantag stått stilla eller till och med försämrats. Det är en djupt oroande utveckling.
2022 är ett år som präglats av stora utmaningar i skuggan av pandemin, kriget i Ukraina och en ekonomisk osäkerhet med skenande inflation, högre räntor och rekordhöga elpriser. I den situationen är det en risk att klimatarbetet prioriteras ner.
Men för att Sverige ska nå våra högt uppsatta miljö- och klimatmål krävs en grön och digital omställning inom alla samhällssektorer. Om vi ska klara det arbetet kan inte klimatarbetet prioriteras bort, det måste tvärtom växlas upp rejält. Här kommer naturvetenskaplig kompetens att spela en central roll för att driva omställningen och utforma framtidens lösningar.
Det är bara sju år kvar tills de globala målen om hållbar utveckling i Agenda 2030 ska vara uppfyllda. De politiska styrena i regioner och kommuner måste prioritera klimatarbetet och satsa på att anställa personer som har både medel och mandat att arbeta strategiskt med klimatfrågan.
Ett av målen som följs upp av länsstyrelserna handlar om att begränsa klimatpåverkan. Av rapporteringen för 2022 framgår bland annat att de totala växthusgasutsläppen på Gotland har minskat med nio procent sedan 1990 men att åtgärdstakten behöver öka kraftigt för att Gotland ska bidra till de nationella målen och vara en föregångare i energi- och klimatomställningen.
Fackförbundet Naturvetarna har frågat Sveriges kommuner vilken kompetens de behöver för att nå klimatmålen. Nära 70 procent anser att naturvetenskaplig kompetens behövs i det fortsatta strategiska arbetet. Men bara 40 procent uppger att de har den typen av kompetens anställd i dag. Det är en kunskapslucka som måste fyllas inom en snar framtid. Den klimatstrategiska kompetensen måste finnas på plats för att ta kommunerna snabbare framåt i det viktiga klimatarbetet.