Det skulle öka kostnaderna för tandvård med över 7 miljarder kronor och öka efterfrågan med 6 procent bara på Gotland. Det visar en rapport från Praktikertjänst. Satsa istället på ett utökat skydd för 65-plussare och åtgärder för en mer jämlik tandvård i hela landet.
Sveriges tandhälsa är i närmast världsklass och patienterna är i regel mycket nöjda. Men tandvården dras också med problem, framför allt resursbrist.
Statistik från Försäkringskassan som Tandläkartidningen publicerat visar att det råder brist på tandläkare i flera glesbygdsregioner, bland annat i Region Gotland, som med 76 tandläkare per 100 000 invånare är i behov av ytterligare resurser.
Bristen har varit kännbar i många år och inneburit att den gotländska tandvården har haft svår att ta emot alla patienter som velat boka tid.
Det är tydligt att dagens tandvårdssystem behöver reformeras, men inte genom ett utökat högkostnadsskydd till alla över 23 år. Det gick Sverigedemokraterna till val på och utreds nu också av regeringen.
Enligt rapporten ”Policy för hållbar tandvård” – som Ramboll tagit fram på uppdrag av Praktikertjänst – skulle ett sådant förslag kosta uppåt 12 miljarder kronor jämfört dagens dryga 4 miljarder kronor.
Det är en ökning på över 100 procent och den totala kostnaden för tandvårdssystemet skulle landa på uppåt 40 miljarder kronor per år, lika mycket som hela reformutrymmet i årets höstbudget.
En nästan gratis tandvård skulle enligt rapporten också öka efterfrågan med omkring 6 procent i Region Gotland, med den största ökningen i åldersgruppen 65 till 74 år. Det är en kraftig ökning i ett system där det redan i dag råder stor brist på medarbetare.
Den svenska tandvården är inte rustad för ett utökat högkostnadsskydd och ska det införas måste det ske stegvis. Ett första steg är att slopa den avgiftsfria tandvården för 20- till 23-åringar, vilket regeringen aviserat ska ske från och med 2025, och i stället fokusera på den grupp som har störst vårdbehov.
Skräddarsy därför ett högkostnadsskydd för 65-plussare. Det är den grupp som har störst behov och många gånger även den grupp som har det sämst ställt ekonomiskt.
Ska de offentliga utgifterna för tandvården öka, behöver vi använda resurserna på bästa sätt genom åtgärder som med mer precision tar itu med utmaningarna i tandvården. För vem tjänar på ett högkostnadsskydd om det inte finns någon som kan ta hand om patienterna?