Jag förstår att det är ett känsligt ämne att lägga ner skolor på landsbygden. Många upplever det som en försämring av landsbygden och en förlust för den lokala gemenskapen. Men samtidigt måste vi se till elevernas och skolpersonalens verklighet.
Små skolor har inte samma tillgång till ledning eftersom rektorer ofta ansvarar för flera enheter. Det gör det svårare att leda verksamheten effektivt. Med få lärare blir arbetsbelastningen stor, då de ska täcka samma ämnen och ansvarsområden som på en större skola. För eleverna innebär en liten skola färre vänner att välja på och en mer begränsad social miljö. Dessutom är tillgången till elevhälsa, specialpedagoger och andra stödfunktioner sämre jämfört med större skolor.
Ekonomiskt sett är det också en utmaning. Små skolor kostar mer per elev, vilket innebär att resurser tas från de större skolorna. Är det rimligt att elever på större skolor ska behöva få mindre för att hålla små skolor vid liv?
Självklart är det viktigt att värna om en levande landsbygd och god skolgång för alla barn, men vi behöver också se till att skolan fungerar långsiktigt. Ibland innebär det tuffa beslut, men de måste fattas med elevernas bästa i fokus.
Små skolor är viktiga – men ibland ohållbara
Förskolan i Eskelhem, vars nedläggning också hotar skolan. ”Är det rimligt att elever på större skolor behöver hålla små skolor vid liv?”, undrar Lärare på en större skola.
Foto: Henrik Radhe
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.