Snedvriden diskussion om livsmedelspriser

Den senaste tiden har diskussionen om livsmedelspriserna blossat upp med jämna mellanrum.

"I diskussionerna om livsmedelspriserna nämns även att maten har blivit dyr. Maten är inte dyr. Priset på livsmedel har inte alls stigit i samma utsträckning som andra varor och tjänster".

"I diskussionerna om livsmedelspriserna nämns även att maten har blivit dyr. Maten är inte dyr. Priset på livsmedel har inte alls stigit i samma utsträckning som andra varor och tjänster".

Foto: Claudio Bresciani / TT

Insändare2023-08-24 07:40
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En ofta snedvriden debatt om att vi som livsmedelsaktörer höjt priset omotiverat mycket. Faktum är att det är precis tvärtom. Siffror från SCB visar att lönsamheten i dagligvaruhandeln minskade kraftigt under första kvartalet. 

Den genomsnittliga rörelsemarginalen i handeln låg på 1,5 procent under årets första månader. Samma kvartal 2022 var siffran 3,5 procent, alltså en försämring om 2 procent.

I diskussionerna om livsmedelspriserna nämns även att maten har blivit dyr. Maten är inte dyr. Priset på livsmedel har inte alls stigit i samma utsträckning som andra varor och tjänster. 

Ägg var ett av de livsmedel som höjdes mest under förra året. Det var väl på tiden. Innan dess har priset i princip varit oförändrat under många år, samtidigt som priset på bränsle, el och foder ökat. LRF har vid flera tillfällen flaggat för att allt fler bönder har svårt att leva på sitt jordbruk. Det är allvarligt på riktigt.

Om vi vill kunna köpa fräscha livsmedel i butik måste varje kugge i hjulet tjäna pengar på sin del. Bonden ska kunna leva på att producera grönsaker, ägg eller kött, åkerier och grossister måste tjäna tillräckligt för att kunna upprätthålla och utveckla sin verksamhet, och vi som livsmedelsbutiker måste göra ett plusresultat för att kunna fortsätta ha ett brett utbud av bra mat till dig som kund.

Jag har den största respekt, och är ödmjuk inför att många har det tufft nu. Kostnadsökningarna drabbar skoningslöst och slår extra hårt mot dem som redan har det tufft. Samtidigt minskar matens andel av vår disponibla inkomst för varje år. 

2022 la svensken i genomsnitt 12,5 procent av sin inkomst på mat. På 70-talet var det 26 procent av inkomsten. Går vi ännu längre tillbaka i tiden stod maten för merparten av våra utgifter. Billig livsmedelsimport bedöms vara en av anledningarna till att man lägger mindre pengar på mat. Samtidigt ökar andelen vi lägger på kläder, möbler, telefoni och resor. 

Vi har förmånen att bo på en fantastisk ö. Det är inte bara naturen och klimatet som andra avundas oss, även vårt skafferi och högkvalitativa utbud av mat och livsmedel. Vi har alla förutsättningar för samverkan och en stark och tajt livsmedelskedja på Gotland. 

Coop bygger på en kooperation där all vinst återinvesteras så att vi kan utveckla våra butiker och fortsätta sälja bra mat.

Vi vill fortsätta att ha livskraftiga butiker runt om på ön. Det är dags att sluta prata om att maten är dyr, och istället prata om hur vi tillgängliggör bra gotländsk mat till fler.