Insändare: Somliga vill att festen ska fortsätta

Nyligen skrev jag en insändare med rubriken ”Stoppa företagarnas festande” om hur staten öser resurser över storföretag på vanligt folks bekostnad. Då blev lobbyister och moderater sura – de vill ju att kalaset ska fortsätta. 
Jag använde Caremaskandalen som exempel på hur det kan gå när marknad, och inte behov, får styra vård och omsorg. Lena Celion (M) skräder inte orden i sitt svar. Dagens Nyheters avslöjande om Caremas vanvård av äldre var enligt henne en ”tidningsanka”. Källan är arbetsgivarägda Dagens Samhälle, vars ”granskning” baserades på en rapport från PR-byrån Second Opinion, beställd av... Carema! I svaret påstås också felaktigt att DN skulle ha tagit avstånd från sin egen granskning.

Eftersom Celion mest verkar följa vinstlobbyns medier kan hon gärna få fler exempel. Förutom affären med Nya Karolinska och larmen om tystadskultur på Attendo kan tillläggas att Coronakommissionen tar upp vår fragmenterade äldreomsorg (det vill säga många olika utförare) som en av orsakerna till Sveriges höga dödlighet i Covid-19. Nämnas bör kanske också att många av Celions egna partikollegor själva är insyltade i plundrandet av vård- och omsorg. Filippa Reinfeldt, Kristina Axén Olin och greve Gustaf Douglas är bara några av alla kända moderater som glatt vandrat mellan politikens och de privata välfärdsbolagens toppositioner. 
Lena Celion tycker att jag är ”så långt från en sann företagare man kan komma”. Att man ska ha samma åsikter som henne för att vara en "sann företagare" var nyheter för mig. Jag hade nog förväntat mig mer slipade argument av en yrkespolitiker.

I ett annat svar ojar sig Företagarna Gotland över det svenska skattetrycket i samma andetag som de skryter över hur mycket skatt de betalar. Vill de bidra eller inte?
"Välfärd växer inte på träd" menar de. Nej, välfärd växer inte på träd. Företagsägares vinster växer inte heller på träd. Både välfärd och vinster växer på ryggarna av arbetares arbete. En allt större del av frukterna av vårt arbete går till ägarnas vinster, och en allt mindre till välfärden. Införandet av RUT & ROT-bidrag, avskaffandet av restaurangmoms, förmögenhetsskatt, arvsskatt och värnskatt samt privatiseringen av välfärden – det verkar aldrig ta slut på paketen från stat till företagsägare. Ändå fortsätter de gnälla efter mer vickning, längre efterfest.
De som är rika är rika för att de som är fattiga är fattiga. Det kan också en egenföretagare förstå.