Att starta krig är förbjudet enligt artikel 2(4) i FN-stadgan. Varje land har en ovillkorlig rätt till självförsvar enligt artikel 51 i samma stadga.
ICC (Internationella brottmålsdomstolen) med säte i Haag och som tillkom genom det så kallade Romdirektivet 1998 ska ges ett fullständigt mandat att undersöka möjligheterna att gripa president Putin och ställa honom till svars enligt följande tre åtalspunkter, brott mot freden, krigsbrott och brott mot mänskligheten trots internationella jurisdiktionsregler om statsrättslig immunitet, med mera. Krigsförbrytaren Milosevic lyckades man framgångsrikt lagföra inför brottmålsdomstolen och exdiktatorn Pinochet i Chile blev föremål för prövning inför engelsk domstol.
Påbud om humanitet i all krigföring fastslogs tidigt av en rysk folkrättsprofessor och kom till uttryck genom den så kallade S.t Petersburgdeklarationen från 1868, som trots sin ålder, fortfarande äger giltighet. Deklarationen lägger inledningsvis tonvikten på en större humanitet i krigföringen och accentuerar skyddet för civilbefolkningen. Det enda legitima målet i krigföringen är försvagandet av fiendens militära krafter. Deklarationen har uppnått internationellt erkännande och uppfyller kriterierna för sedvanerättslig status. Den är därmed bindande för alla stater oavsett ratificering och/eller godkännande.
Petersburgdeklarationen utgör tillsammans med 1907 års Haagkonventioner, som är 13 (alla är dock inte i kraft) och 1949 års fyra Genèvekonventioner jämte tre tilläggsprotokoll samt Ottawakonventionen 1997 en fundamental bas för skydd åt civilbefolkningen. Ryssland har signerat både FN-stadgan och flertalet av konventionerna.
Angrepp mot civila objekt som bostäder, skolor, kyrkor, kärnkraftverk, dammar och vallar är ett särskilt grovt brott mot folkrätten och ska föranleda grund för krigsbrott samt ge fog för åtal vid ICC. Förutsättningen är att nämnda objekt inte nyttjas för militära syften. Kärnkraftverk, dammar, och vallar, med avsikten att förstöra infrastrukturen utgör enligt en folkrättslig term så kallade ”farliga krafter” och omfattas enligt folkrätten av ett speciellt skydd.
Anfallet mot det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja och eventuellt kommande mot de tre andra med ändamålet att eliminera infrastrukturen är ett allvarligt folkrättsbrott. Detta framgår av första och andra tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna. Om exempelvis Suorvadammen i Luleälven skulle brista läggs hela området Boden-Luleå under vatten inom ett par dygn.