Man kan inte öppna en tidning numera utan att mötas av en upprörd röst som lyfter fram hoten mot jordens klimat. En ledarartikel, ett reportage, en insändare. Alla är lika övertygade om att nu måste politikerna göra något. Ungdomar vill anmäla regeringen för brott mot mänskligheten.
Lika övertygad tycks man vara om att vi ska inte behöva ändra något i vår livsstil. Att en tredjedel av de miljöskadliga utsläppen beror på biltrafiken, det angår inte oss. Vi måste få köra våra bilar. Just nu är det särskilt viktigt att staten måste betala för att frakta våra bilar fram och tillbaka över Östersjön. Gotlänningar åker inte kollektivt, det vet alla.
Är man bara lite över 50 år kan man minnas att det gick utmärkt att åka på fastlandet utan att ha den egna bilen med. Tåg och bussar fanns då och de finns nu. Om man måste transportera större grejer kan de skickas som fraktgods.
För den som verkligen inte klarar tåg eller buss är det förmodligen inte dyrare att utnyttja flyg och färdtjänst. Och det finns bilar att hyra, både på Gotland och på andra sidan.
När ska bekväma, bortskämda moderna svenskar inse att omsorg om miljö och klimat ställer krav på oss själva. Man fördömer Cementas kalkbrytning, som man tror kan påverka grundvattnet. Men utsläppen från den stora, bekväma dieselbilen, dem vill man inte höra talas om. Förr hette det att se grandet i sin grannes öga men inte bjälken i sitt eget.
Om gotlänningarna tänkte till lite skulle vi önska en trafik till fastlandet för oss själva, lika enkelt som man åker tåg på fastlandet. Skäms man inte lite för dessa monster till färjor som lär ge de näst största utsläppen av klimatskadliga gaser för Gotlands del av lufthavet. För 60 000 människor och deras gäster under den korta turistsäsongen. Inte lär det hjälpa med elbilar.
Färjorna drivs inte av elbatterier. Kom igen, Destination Gotland och våra politiker! En gotlandstrafik som inte handlar om att frakta privata bilar.