I maj förra året fattade riksdagen beslut om höjda åldersgränser i pensionssystemet. Samtidigt höjde riksdagen åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för pensionärer.
Det innebär att årskullen född 1957 räknas som pensionärer från det att de fyller 65 i de flesta system. De har till exempel inte rätt till a-kassa. Men i skattehänseende missgynnas årskullen – de får inte del av den nedsatta skatten förrän året de fyller 67 år.
Beslutet om den höjda åldersgränsen fattades bara sju månader innan det började tillämpas vid årsskiftet. Vid tiden för riksdagens beslut hade många redan hunnit gå i pension eller aviserat för sin arbetsgivare att de skulle göra det.
För de berörda som fyllde 65 är under 2022 drogs förutsättningarna för att planera privatekonomin undan av regeringens och riksdagens agerande. Så får det inte gå till.
I sin regeringsförklaring i oktober sa statsminister Ulf Kristersson (M) att alla pensionärers ekonomi kan stärkas genom sänkt skatt på pensioner. Men mer än 100 000 personer födda 1957 fick i stället inleda pensionärstillvaron med höjd skatt.
På Gotland finns ungefär 800 1957:or. För de drabbade är varje månad under 2023 blir en rejäl minuspost – i genomsnitt betalar de drabbade mer än 2 000 kronor i månaden under 2023.
Den 9 mars sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i riksdagens talarstol att hon beklagar att årskullen 1957 har hamnat i kläm till följd av beslutet förra året. Det är bra att regeringen medger att årskullen utsatts för en orättvisa. Men regeringens beklagande betalar varken hyran eller en allt dyrare matkasse.
PRO kräver att regeringen lägger förslag om full kompensation för 1957:orna. Pengar till detta borde varit med i vårbudgeten som finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterat.