Stressen sliter ut välfärdens akademiker

Sjukskrivningarna ökar snabbast bland akademiker och det är de stress­relaterade diagnoserna som ökar mest. Värst drabbade är kvinnor inom vård, skola och omsorg.

Göran Arrius.

Göran Arrius.

Foto: Pressbild

Insändare2022-01-04 11:29
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Långt före pandemin har välfärdens akademiker rapporterat om en ohållbar arbets­situation, med hög arbets­belastning utan möjlighet till återhämtning. Den senaste tiden är det barnmorskor som larmat, vilket kulminerat i mass­uppsägningar. Chefer inom förlossnings­vården har avsagt sig sitt ansvar över arbets­miljön, då de inte kan säkerställa en rimlig sådan. Det är minst sagt allvarligt. 

Även yrkes­grupper som lärare, läkare, fysio­terapeuter, arbets­terapeuter, psykologer och socionomer har alltför länge tvingats stå ut med en orimlig arbets­börda. Genom hjälte­insatser, inte minst under pandemin, har de lyckats säkerställa att kvaliteten på välfärden upprätt­hållits. Men många gånger har det skett på deras egen bekostnad. Det visar sig också i statistiken.

En ny rapport från Saco visar att sjuk­skrivningarna ökar snabbast bland akademiker. Mer än varannan sjuk­skriven akademiker har en psykiatrisk diagnos och det är de stress­relaterade diagnoserna som ökar mest. Oftast är orsaken just hög arbets­belastning, utan möjlighet till åter­hämtning. 

Sjuk­skrivningarna ökar både inom privat och kommunal sektor, men mest i den sistnämnda. Inom vård, skola och omsorg är arbets­miljön tuff och personal­bristen stor. I välfärden är kvinnor är i stor majoritet, vilket även det visar sig i statistiken. Sacos rapport visar att kvinnor är generellt sett över­representerade bland sjuk­skrivna akademiker. Hela 85 procent av alla akademiker som är sjuk­skrivna för reaktion på svår stress är kvinnor.

För att förhindra ohälsosam arbets­belastning som leder till att människor hamnar i långa sjuk­skrivningar, har arbets­givarna ett stort ansvar. Men politikerna måste också ge chefer inom välfärden bättre förut­sättningar att förbättra arbets­miljön.

Saco kräver att:

– Arbetsgivarna arbetar mer aktivt med det systematiska arbets­miljö­arbetet.

– Arbetsgivarna använder OSA-föreskrifterna (organisatorisk och social arbets­miljö) mer före­byggande.

– Chefer inom välfärden ges bättre förutsättningar att förbättra arbets­miljön.

– Försäkrings­kassan klargör behovet av rehabilitering tidigare i sjukfallet.

– Det införs flexiblare regler för bedömning av arbets­förmåga vid dag 365.

Ingen ska behöva tvingas säga upp sig från sitt jobb på grund av dålig arbets­miljö. Detta är särskilt viktigt för akademiker i bristyrken i välfärden. I dag har allt för många av välfärdens akademiker valt att lämna de yrken som de är utbildade till.