Hur sannolikt var och är det att Ryssland skulle/ska anfalla Sverige därför att man anfallit Ukraina och för ett terrorliknande krig? Det finns en hel del som talar för att det inte var/är särskilt sannolikt och att politikerna överreagerat och låter militären sätta en ”militäriserad” dagordning.
Ukraina tillhörde i många sekel tillbaka först Tsar-Ryssland och sen Sovjetunionen. Sverige har aldrig tillhört Ryssland eller Sovjetunionen även om Ryssland och Sverige flera gånger före 1809-1810 förde krig med varandra. Då erövrade Ryssland Finland som tillhörde Sverige.
Man brukar skilja mellan en stormakts inflytelsesfär och dess intressesfär. I den förstnämnda vill en stormakt ha inflytande. Den andra har stormakten ett visst intresse i. Stormakten vill åtminstone att ingen annan (stor)makt ska få eller ha inflytande i.
Sen långt tillbaka har Ukraina befunnit sig i Sovjets/Rysslands inflytelsesfär. Likadant är det med en rad mindre länder som gränsar till Ryssland. Ryssland ville och vill inte att dessa länder ska liera sig med väst och inte heller vara med i Nato.
Sverige har i decennier varit neutralt men har de facto varit lierat med andra västländer. Ukraina har en lång gräns mot Ryssland. Det har inte Sverige.
Sovjetunionen/Ryssland ville/vill inte ha grannländer som är lierade med väst eller är medlemmar i Nato. USA vill inte heller att dess grannländer lierar sig med Ryssland.
Jag menar inte att allt detta rättfärdigar Rysslands krig i Ukraina men det talar för att Sveriges relation till Ryssland långt ifrån liknar Ukrainas och att sannolikheten för att Ryssland skulle/ska anfalla Sverige är långt ifrån densamma som för Ukraina.
Före Sveriges ansökan om medlemskap i Nato hade Ryssland som stat och nation alltså mindre ”orsak” att anfalla Sverige än att anfalla Ukraina. Men så återstår det faktum att Putin har sin egen ”rationalitet” och makt att styra Rysslands utrikespolitik.
Hans mål ser ut att vara att Ryssland ska återta angränsande småländer i Asien. Man känner inte till hur han tänker när det gäller Sverige. Men Sveriges situation är långt ifrån den som Ukraina och de asiatiska småländerna befinner sig i.
Ändå har den svenska militärmakten fått sätta den utrikespolitiska dagordningen och fått tala oemotsagd i alla massmedier. Det har gått så långt att militären kan stoppa utbyggnaden av solpaneler därför att ”piloterna i de militära flygplanen kan bli bländade”!
Och det har gått så långt att man i stort sett kan bli betraktad som ”landsförrädare” om man är emot Sveriges medlemskap i Nato.