Tyvärr visar facit att Tidöregeringen det senaste året struntat i hemläxan och i stället tar Sverige i fel riktning.
På COP28 enades världens länder för första gången om att fasa ut fossila bränslen. Men under det senaste året har Sverige gått bakåt i utvecklingen och i stället fasat in mer fossila bränslen i vår ekonomi. Den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten har ökat förbränningen av fossil diesel i transporter och arbetsmaskiner år 2024 med cirka fyra miljoner liter – varje dag.
Under COP28 enades även länderna om att fokusera på åtgärder för minskade utsläpp i närtid, “under detta kritiska årtionde”. Sedan dess har Tidöregeringen fortsatt att prata tomt om målet för 2045 och drivit igenom politik som ökar utsläppen i närtid.
Tidöregeringen säger att klimatfrågan ska lösas globalt, men saknar helt strategi för hur. I stället för att sätta press på stora utsläppsländer ger nu Sverige andra länder en ursäkt att slå av på takten.
Varför ska andra länder fasa ut fossila bränslen när Sverige, ett av världens rikaste länder, fasar in mer fossilt och ökar utsläppen? När länders klimatpolitik rankas har Sverige rasat från tidigare topplacering (när MP satt i regering) till plats 37 Med Tidöpartierna är det klimatpolitiska ledarskapet obefintligt.
Samtidigt har behovet av ett starkt klimatledarskap vuxit efter att USA valt en klimatförnekare till president. Nu behöver alla EU:s medlemsländer kliva fram.
Klimatpolitik är inget Miljöpartiet driver för klimatets skull. Ytterst handlar klimatpolitik om att skydda människor från de oacceptabla risker som följer med klimatförändringarna.
Vi är i ett läge där klimatkrisen blir allt värre. Om inte fler åtgärder tas till är vi på väg mot ett scenario på 3,1 graders uppvärmning. Nyligen fick vi se fruktansvärda bilder från översvämningar, kraftigt förvärrade av klimatkrisen, i Spanien där över tvåhundra dog.
Nu vill vi uppmana Tidöregeringen till eftertanke. Forskningen är glasklar kring vilka risker som följer med den globala uppvärmningen. Framtida generationers dom kommer att vara hård mot de politiker som bromsade omställningen – när vi hade allt att vinna på att öka takten.