Läser i dagens tidning om inbrotten på återvinningscentralerna i Burgsvik och Hemse och häpnar. Inte över att det blir inbrott utan över svaret från tjänstepersonen på Region Gotland.
Som skattebetalare studsar jag på följande uttalanden då tjänstepersonal berättat att man kommer att ansöka om kameraövervakning då man kommit till vägs ände:
”- ... Man ska ha klart för sig att kameror inte är gratis. Det är pengar som vi måste ta från taxekollektivet. Taxan, inte skattepengar, ska täcka alla kostnader i verksamheten.”
Ja, det är självklart för de flesta. Men det som inte verkar ingå i resonemanget är att kameror kan bidra till att klara upp vilka som stjäl, lagföra vederbörande och slippa fortsatta inbrott och skadegörelse. Det skulle ju innebära att kostnader för arbetstid, skadegörelse och följande reparationer minskar.
Eller hur. För de kostnaderna ska också täckas av taxekollektivet. Om kostnaden för kamerorna kan sänka eller helt radera kostnaderna som uppstår i samband med inbrott - då är det ju billigare för taxekollektivet med kameror.
Så, oaktat kostnaden är den effekt man vill uppnå att utradera kostnaden för inbrotten. Tanken är att det på sista raden ska bli billigare för taxekollektivet.
Med tanke på att ”det kommer att kosta och någonstans ska kostnaden tas” och ”det kommer att drabba skattebetalarna / taxekollektivet / konsumenterna” är ryggmärgssvaret från alltför många inom offentlig tjänst uppmanar jag alla att tänka en gång till. Det är nyttigt att vrida och vända på saker.
För om inbrott varje månad kostar 100 kronor per månad så blir det väl minst 1 000 kronor på ett år. Om kamerorna kostar 500 kronor så har de betalat sig efter fem månader.
Resten av året är sänkta kostnader för taxekollektivet. Så sluta säga att allt ska leda till taxeökningar / skattehöjningar / höjda priser.