Elkostnaderna är ingen ekonomisk kris för landet. Staten får in ordentligt med pengar på krisen, dels genom det statliga affärsverket svenska kraftnät, och genom ökad energiskatt och slutligen moms på toppen av hela kalaset.
Svenska kraftnät tar in de så kallade flaskhalsavgifterna som ökat kolossalt de senaste åren. 2018 tog man in 1,6 miljarder, 2019 – 2,2 mdr, 2020 – 8 mdr, 2021 – 21,5 mdr. För 2022 ser prognosen ut att bli mer än 90 miljarder!
Utöver flaskhalsavgifterna tog staten in 27 miljarder under 2021 i energiskatt på el, prognosen för 2022 är likvärdig. På toppen av elavgift, elnätsavgift och energiskatt läggs dessutom moms som ger ytterligare cirka 65 miljarder i intäkter från svenska företag och familjers elförbrukning. Det är mer än dubbelt så mycket som året före. Om prognoserna för vintern besannas kan staten komma att dra in närmare 200 miljarder i enbart momsintäkter.
Med andra ord kan staten förfoga över 300 miljarder utöver budget från elintäkter. Det är mer än 250 miljarder mer än de senaste ”normalåren”
Medel finns, därmed är det viktigt att snabbt återföra dessa till skattebetalarna, familjer och företag. Företagarförbundet föreslår istället att man för att förlora tid på att utreda och uppfinna en ny modell för kostnadstak, återbetalningar i form av stöd eller liknande istället använder Norges modell där staten tar 90 procent av kostnaden för energi över 70 öre KWh.
Ett energikostnadstak måste beslutas snabbt. Flera länder i EU har redan gjort insatser. Men det räcker inte med snabba beslut. Därefter måste beslutet verkställas och implementeras lika snabbt innan vintern är här.
Nu är det viktigt att den nya regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare och inte lämnar dessa att betala kalaset som i våras. Då gavs energistödet endast till hushåll. Stora industrier och serverhallar hade redan rabatt på energi i egenskap av storförbrukare. Kvar att betala stod småföretagen.
Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning.