Om man bosätter sig på en ort och efter ännu 16 år inte har något positivt att säga om vare sig orten i sig eller invånarna, VARFÖR bor man kvar? När man på sociala medier bara klagar på orten och dess invånare, är man i mental balans eller inte? Vad är man ute efter? Eller är man i grunden en olycklig och ensam människa trots ett utåt lyckligt äktenskap? Många frågor men inga svar. Kan det vara så att egentligen är äktenskapet inte lyckligt? Men varför ska det gå ut över invånarna i samhället?
Trivas på sin ort
Gör du inlägg på Facebook?
Foto: Larsen, Håkon Mosvold
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.