Hur kan Region Gotland/länsstyrelsen acceptera att kryssningsturister nu strömmar in i Visbys redan trånga innerstad, samtidigt som det pågår en pandemi? Är inte situationen på Gotland redan ganska skör?
Rederierna har en massa fin information på sina hemsidor, om vilka åtgärder de vidtar för att skydda sina resenärer från trängsel och smitta under resans gång. Nu undrar vi vilka åtgärder regionen/länsstyrelsen tänker vidta för att skydda oss Visbybor och gotlänningar?
Enligt uppgift i en av de stora kvällstidningarna grät premiärpassagerare av lycka över att äntligen få kryssa igen. Så att livet åter känns värt att leva? Vi nästan gråter av vanmakt över den egoism folk uppvisar och över att ekonomiska intressen (som alltid) tycks väga tyngre än sunt förnuft.
Vi antar att vi som bor här inte har något annat val än att vänja oss vid invasionen av kryssningsturister sommartid. Regionen har ju investerat enorma summor för att öka just denna typ av turism. Men hade den inte kunnat pausas just i år? Räcker det inte med de övernattande turister och sommargotlänningar, som vi redan tar emot och som vi vet spenderar sina pengar här? För det är väl det allt handlar om?