Insändare: Upprustningen är en papperstiger

Och därför sitter vi nu här med våra tappade hakor och bara accepterar att pengar försvinner ner i kanonmynningar istället för att fylla hålen i våra sociala skyddsnät.

Var finns opinionen mot den militära analysen? Har man glömt ubåtsaffärerna på 80-talet?

Då vimlade det av ubåtar. Pressen kallades ut för att under flera dygn följa då man skulle bomba upp de sovjetiska ubåtarna. Inga ubåtar hittades trots hela militärens försäkran att de fanns. Carl Bildt gjorde bort sig liksom Jan Guillou i några TV-program. Alla borgerliga politiker höll med, men sossarna lurades – i motsats till i dag – inte in i leken.
(Läs ”Björnen kommer” av Mattias Göransson.)

Alternativ till militärens analys: Putin vill ha kvar ett Storryssland, så mycket som möjligt av det gamla Sovjet. Han är nästan fullständigt inringad av Nato-stater och då Georgien och Ukraina frestades att gå in i EU, reagerade Putin militärt genom att bistå två områden i Georgien som ville bryta sig ur landet och slöt avtal med dem. 

Krim skänktes 1954 av Chrusjtjov till Ukraina vilket ogillades av den rysktalande befolkningen i Krim. Sovjet föll sönder 1991 och med parlamentet i Krims välsignelse annekterade Putin Krim och östra Ukraina mot FN-regler. Absolut inte snyggt men åtminstone begripligt, då Putin ansåg sig behöva flottbasen i Krim i det alltmer trängda läge han befann sig. 

Mindre begripligt är att använda detta som argument för att Ryssland skulle ta klivet över Östersjön till oss! Vad ska han med ett motspänstigt ickerysktalande Skandinavien till? Hur skulle inte reaktionen från omvärlden bli om han i direktsänd tv anfaller oss? Se bara på reaktionen då han tog Ukraina, där han åtminstone hade en anknytning!

Inget land har egentligen råd att föra krig, allra minst Putin, och krig förs inte längre med gubbar som springer med lövruskor i hjälmen. Det räcker med att slå ut känslig infrastruktur. Säg vatten, fiber, telefon och el. 

Istället för destruktiva och miljöförstörande militärkomplex – ibland förklädda till regionalpolitik – bör vi istället satsa våra resurser på ett civilt försvar, på eftersatta sociala åtaganden och inte minst på att rädda oss alla från pandemier och den stora utmaning klimatkrisen utgör.

Vi har alla lurats att se den hotbild militären målar upp istället för att se de möjligheter till fred och internationellt samarbete som finns. Vi säger som barnet: Kejsaren har inga kläder