Jag blir så ledsen när jag stöter på dessa människor som alltid är emot det mesta som händer och sker. Jag undrar varför en del är så? Är det ensamma olyckliga personer eller är det personer med mindervärdeskomplex som försöker hävda sig och dra till sig uppmärksamhet? Finns ju människor som klagar på allt som andra människor tycker är positivt och vice versa. Om en majoritet är för något så ska dessa människor vara emot, vad det än rör sig om. När man dessutom ger sig på ungdomar som tar positiva initiativ och sågar detta i sociala medier samt kallar stöttande föräldrar för korkade, då blir jag så ledsen.
Vad får de ut av negativismen?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.