På 1900 talet var tron på framsteg absolut. Samhällsbygget hade bråttom.
Vägar, hus och shoppingcentra strösslades ut. Naturens resurser sågs som oändliga. Naturen hade kraft att läka och återhämta sig. Det skulle råda fred och ständig tillväxt.
Idag ser vi konsekvenserna på miljö och klimat. Det pågår idag kamp om vattentillgångar runtom i världen. Och jakt på naturresurser. Och vi har ofred i vår närhet och ökad spänning i Östersjöområdet.
För befolkningen på Gotland är torkan det mest akuta hotet, och det följer av klimatförändringen och gruvdriften. Förutsättningarna för storskalig gruvdrift har totalt förändrats sedan vi drömde på 1900 talet. Ingen kan överblicka konsekvenserna för framtiden. Säkrad tillgång på vatten för befolkningen, jordbruk och annan verksamhet är en samhälls- och säkerhetsfråga.
Och vem kan veta hur det blir med riksintresset cementen? Vad har den världsomfattande koncernen förbundit sig till i händelse av politisk kris?
Hur ömsesidig är lojaliteten mellan stat region och koncern?
Gårdagen kan vi studera och utvärdera, idag i nuet kan vi agera och göra nya val. Om framtiden kan vi inte veta, därför måste försiktighetsprincipen råda.