Nu står Nato högst på den politiska dagordningen. Nato och våra förmågor – vi frossar i förmågor och pratar ogenerat om ökade förmågor, där politikerna och överbefälhavaren (ÖB) tycks befinna sig i en offentlig budgivning med fler och fler miljarder.
Samtidigt läser vi dagligen om minskade och urholkade förmågor inom skolan och sjukvården som följd av akuta sparbeting i miljarder. Med Winston Churchills bevingade ord – vad har vi då att försvara?
Och inte nog med detta, nu begär ÖB att den årliga medlemsavgiften i Nato på omkring en miljard ska betalas av någon annan, det betyder väl I förlängningen skolan och sjukvården.
Jag säger ja till ett återuppbyggt civilt och militärt försvar, men känner oro och olust inför "ensidigheten"!