Banan är synnerligen efterlängtad! Det första samrådsmötet mellan Vägverket, hembygdsföreningen och enskilda fastighetsägare i Västergarn ägde rum för två decennier sen.
Under resans gång kom det många pinnar i hjulen som gravt försenade projektet . Det har varit en fasa att se cyklisterna, inte minst barnfamiljerna som sökt sig Gotland för cykelsemester, passeras av långtradare med några decimeters marginal, under alla dessa år. Med en tryckvåg i sidan under passagen.
Nu har det blivit avsevärt tryggare och populärare att ta sig fram till fots, med cykel, rullskidor, med barnvagnar och hundar, eller med joggingsskorna på. Bra för alla!
Samtidigt märks det att trafiken på en ökända fartsträckan i södra Västergarn gjort det ännu farligare för kringboende ta sig ut från sina tomter. Det körs så det dånar i livsfarliga hastigheter vare sig man kommer norrifrån eller söderifrån. Och det gäller inte bara personbilar. Den så kallade nyttotrafiken syndar rejält. Cykelbanans negativa effekt kan sägas vara att trafiken nu ser ut att ha ökat farten ytterligare. Nu slipper man ju ta hänsyn till cyklister och andra som tidigare höll till längs den obefintliga vägrenen.
Sommartid är farten genom byn begränsad till 40 km/t . Men i södra delen av byn är det 60 km/t som gäller. Det innebär att de som kommer från Visby-hållet har en accelerationssträcka just där det är som mest trafikfarligt, dålig sikt och flera utfarter.
Alltför många som kommer in i byn söderifrån håller hastigheter uppemot 80 km/t och saktar in ordentligt först när 40-skylten och övergångsstället dyker upp. Undrar hur många meters bromssträcka en fullastad timmerbil med släp eller en dito långtradare behöver för att få stopp på ekipagen?
Förslag till enkla förbättringar som avsevärt minskar riskerna för allvarlig olycka:
1. Förläng 40-sträckan söderut. Idag får man öka till 60 km/t alldeles innan övergångsstället där många cyklister och gående ska ”byta fil” och korsa vägbanan. Feltänkt. Tänk er en barnfamilj på cyklar som ska ta sig över just när timmerbilen eller långtradaren kommer ångandes.
2. Sätt upp en fartkamera i södra Västergarn. Där gör den förmodligen mer nytta än på breda 80-90-vägar på ön med fri sikt.
3. Sätt en hastighetsgräns för elcyklisterna i lycrakläder på cykelbanan. De kommer ljudlöst bakifrån, snabbare än mopeder, bland barnvagnar och hundar. Måla åtminstone någon slags varningstecken eller uppmaning på nya asfalten.
Hoppas att omdömet idag och inte statistiken i framtiden ska sänka de uppenbara olycksriskerna.