Vårdskadorna på Gotland – finns det ett mörkertal?

Tack Birgitta Wallner för att du 21-02-11 tar upp problemet med de många vårdskadorna på Gotland.

"Det jag önskar är, att personalen får en bättre undervisning om hur man tar hand om sårskador på akutmottagningen vad det gäller både hygien och sterilitet". (Bilden är en genrebild från TT).

"Det jag önskar är, att personalen får en bättre undervisning om hur man tar hand om sårskador på akutmottagningen vad det gäller både hygien och sterilitet". (Bilden är en genrebild från TT).

Foto: ERIK G SVENSSON

Insändare2021-02-27 06:20
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Gunnar Ramstedt svarar och menar att Gotland ligger bra till ett nationellt perspektiv. Som exempel tar han upp antalet Lex Maria-anmälningar från Gotland. 

Problemet är bara att det är vårdinrättningen där skadan skett som anmäler ett Lex Maria-fall, det vill säga att det är upp till ansvarig chef, helt efter eget gottfinnande att anmäla eller inte anmäla! 

Jag är själv ett exempel på detta. Jag drabbades av en stor och djup sårskada i underarmen i juli 2018 som syddes på akutmottagningen. Jag är operationssköterska med mer än 50 år i yrket, och väl insatt i hur sådana sårskador ska tas om hand. Min man är läkare och var med mig inne på “akuten”. Vi hade på förhand bestämt oss för att inte tala om att vi var sjukvårdskunniga eftersom jag inte ville få behandling i någon “gräddfil” utan som en ”vanlig” patient.

Det skulle visa sig att det gjordes minst tolv allvarliga fel. Vi kunde inte stillatigande se hur det undermåliga kirurgiska arbetet utvecklade sig så vi måste till slut påpeka vissa fel. På slutet av operationen fick läkaren inte ihop såret bra och bad min man om råd hur få ihop såret. Suturerna fick klippas upp och nya sututer sattes.

Nu mer än 2,5 år efter skadan har jag fortfarande svåra smärtor i den skadade underarmen. 

I ett brev till chefen för akutmottagningen listade jag alla fel som gjorts och sände brevet ett par dagar efter skadan. Jag fick svar 6 (!) månader senare och fick remiss till plastikkirurgiska kliniken i Uppsala. De kunde inte garantera att mina problem skulle bli bättre av att göra en ny operation. Innan dess hade jag talat med Gunnar Ramstedt som direkt sa att detta måste vi anmäla till IVO. Samma uppfattning hade plastikkirurgen i Uppsala. 

I december 2020, 2,5 år efter skadan fick jag ett brev från  Gunnar Ramstedt att det tyvärr gått för lång tid att anmäla till IVO! Ett uppenbart tjänstefel eftersom, enligt 3 kap. 5§ patientsäkerhetslagen, en vårdskada av denna dignitet ska göras direkt efter skadan. Enligt samma lag ska utredning av skadan ske snarast efter Lex Maria-anmälan. Varken Lex Maria-anmälan eller någon utredning har skett!
Så inträffar det här ofta så förstår jag att anmälningarna sjunker.

Det jag önskar är, att personalen får en bättre undervisning om hur man tar hand om sårskador på akutmottagningen vad det gäller både hygien och sterilitet! Det finns fantastiska operationssköterskor som kan hjälpa till med detta.