Under pandemin har sjukvården varit tvungen att fokusera på att ta hand om alla Covid-patienter och minska smittspridningen. Icke akuta behandlingar har skjutits upp och många människor har hamnat i köer som blivit allt längre. Resultatet har blivit en vårdskuld som behöver betas av.
När köer uppstår brukar det hanteras genom att skjuta till extra resurser. Det blir en satsning på ett område för att kunna öka personalresurserna och se till att patienterna får sin behandling snabbare. En sådan förstärkning är dock inte alltid möjlig. Det kan exempelvis vara brist på utbildad personal.
Ett annat sätt att minska köerna är att hitta effektivare sätt att behandla patienterna. I en personalintensiv verksamhet som sjukvården är det inte helt lätt att göra. Omvårdnad och personliga möten behövs för att se till att behandlingen blir den bästa möjliga. Därför möter effektiviseringsåtgärder ofta stor skepsis. Sjukvårdspersonal vet att de inte kan ersättas av apparater.
På en del områden kan emellertid ny teknik göra behandlingen bättre utan att det behövs mer resurser. Den nya tekniken, där främst digitaliseringen ger enorma möjligheter, leder i dessa fall till att fler patienter kan behandlas av lika många sjukvårdsanställda.
I Norrbotten har regionen investerat i en MR-kamera som kan fjärrstyras. Röntgensjuksköterskor i Piteå kan på så sätt via virtuell teknik sköta MR-kameror på flera andra sjukhus. För patienterna innebär det kortare resvägar och mindre väntan. Gotland kan nyttja specialistresurser på andra håll.
Fjärrstyrda MR-kameror är ett exempel på hur ny teknik kan göra vården mer effektiv utan att patienterna blir lidande. Den nya AI-teknologin ger snabbare diagnosticering och lindrar även bristen på radiologer.
I detta läge är det viktigt att vi har en öppenhet för ny teknik och lösningar som också innebär nya arbetssätt. Så kan vi tillsammans hantera vårdskulden.
Vårdskulden kan lösas med digitala verktyg
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.