Migrationsströmmarna till Europa har ökat under 2000-talet. Orsakerna är flera. Vissa flyr undan krig och förtryck – andra söker större frihet och en bättre levnadsstandard. Ändå är många överens om att den ökning av migration som vi sett det senaste decenniet bara är början och att den globala migrationen i huvudsak ligger framför oss. Det ställer krav på Sverige – de länder som vill fungera väl behöver migrationspolitiska svar.
Sedan den nya utlänningslagen klubbades i Sveriges riksdag år 2005 har Sverige avvikit mot sina grannländer och erbjudit generösa villkor för den som tar sig hit. Att vi är ett politiskt och ekonomiskt stabilt land, har i kombination med generösa välfärds- och bidragssystem gjort att oproportionerligt många sökt sig hit. Att det har satt vårt samhälle under press är ingen hemlighet: bostadsbristen, trycket på välfärdstjänster och kommunernas ansträngda ekonomi har varit problem tidigare – men blivit större när stora grupper utan utbildning bosatt sig i Sverige.
Sverige behöver göra ett omtag kring migrationsfrågan. Den befintliga migrationspolitiken har närmast förlamat det politiska landskapet – och mittenpartiernas oförmåga att hantera allvarliga problem har gött populism och extremism av flera slag. Moderaterna har därför under flera år lyft frågan om att återupprätta den tidigare ordningen där de stora partierna tar ansvar för en pragmatisk och hållbar migrationspolitik. Sverige behöver under lång tid framöver ha en mycket begränsad migration, för att komma tillrätta med den stora integrationsskuld som byggts upp.
I de nyligen avslutade förhandlingarna om en ny migrationsöverenskommelse hade Moderaterna konkreta förslag för att anpassa svensk migrationspolitik till den nivå som gäller i våra nordiska grannländer. Självklart kan inte vi som oppositionsparti förvänta oss att få igenom alla förslag vi lägger på bordet – men deltog i förhandlingarna för att på riktigt försöka hitta en bred uppgörelse med Socialdemokraterna. Det skiljer oss från partier längre högerut.
Tyvärr fanns ingen sådan väg att finna. Det går inte att komma vidare när socialdemokratin klamrar sig fast vid den mediala spellogiken och undviker det långsiktiga ansvarstagandet. Man kan bara hoppas att pragmatiska och resultatinriktade socialdemokrater på sikt återtar sitt parti och skapar förutsättningar för en migrationspolitisk överenskommelse. Det behövs. Både för att hantera migrationsfrågan och för att återuppbygga förtroendet för demokratins förmåga.