Vattenbristen på Gotland ger katastrofala följder

En oförmåga att ta hand om vattenöverflödet och fakta och kunskap når inte fram.

Gothemsån. Vattenbrist finns inte, bara brist på drivkraft och kompetens för att ta hand om allt vatten, menar skribenten.

Gothemsån. Vattenbrist finns inte, bara brist på drivkraft och kompetens för att ta hand om allt vatten, menar skribenten.

Foto: Linus Ehn/arkiv

Insändare2023-07-09 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bevattningsförbud i Visbyområdet har beordrats i år igen av VA-enheten. Det fortsätter årtionde efter årtionde. Det finns dock obegränsat med vatten på Gotland under vinterhalvåret (1/2 miljon kbm vatten/dygn rinner rakt ut i havet via Gothemsån). För att få bort bevattningsförbudet för Visbyområdet uppskattas att det behövs ytterligare mindre är en miljon kbm vatten under sommaren. Flera medborgarförslag föreslår i detalj hur man kan ta hand om vattnet i dammar kring Ihreån med återkoppling till Tingstäde träsk med dess vattenverk (beräknad kostnad för dammar och mark är under 50 miljoner). Att pumpa upp alltmer av det sjunkande grundvatten kan tyckas tveksamt och avsaltat vatten räcker uppenbarligen inte fram till Visbyområdet.

Vattenöverflödet och Gotlands vattengeologi samt hur bönderna gör (som byggt över 100 stora dammar) beskriver Sten Wikström i artikeln ”Räcker vattnet på Gotland? Fråga en bonde!” (Natur Gotland 2022). 

Vattenbrist finns inte, bara brist på drivkraft och kompetens för att ta hand om allt vatten. 

Våra medborgarförslag avslås eller ignoreras av VA-enheten och regionen. VA enheten har gjort närmare 30 utredningar om vattenförsörjningen de senaste 10 åren men ingenstans står det något om dammar för dricksvatten till Visbyområdet. Vår ”ideella dammexpertgrupp” hade 14/6 möte med tekniska nämnden styrelse och chefer men inget tycks hända med våra konkreta förslag. Följderna av vattenbristen är mycket omfattande, till exempel stoppas väldigt mycket byggande av bostäder, odlingar i trädgårdar omöjliggörs och i Botaniska Trädgården dör nu många träd.

Vatten för den unika Botaniska trädgården kan förstås tyckas som en liten fråga trots en halv miljon besökare per år. Vattenbehovet är cirka 4-6000 kbm per år och motsvarar behovet för en åker på 2,5ha. DBW äger och förvaltar Botaniska Trädgården med omkostnader på cirka 3 msek/år för att hålla en fin trädgård öppen för den gotländska allmänheten och turister.

Representanter för Botan hade möte med VA-enhetet om möjliga vattenlösningar i februari men ingen har återkommit. Vi känner inte till någon annan Botanisk Trädgård i Sverige som inte får vattenhjälp av sin Region. Botan har tagit fram nio alternativ för vattenförsörjning (att Botans egna brunnar med sprinklersystem skulle kontaminera Visbys vatten är ej relevant). Att gräva nya ledningar, dammar eller avsaltningsverk i Visby innerstad är som många kanske kan förstå mycket problematisk eftersom omfattande arkeologiska undersökningar, bygg och marklov krävs i en medeltida världsarvstad. Så dielsellastbilar får tydligen fortsätta köra otillräcklig skytteltrafik till Botan i innerstaden. 

Men som sagt betraktas tydligen Botan som en oviktig fråga. Däremot är Visbyområdets vattenbehov mycket viktigt, inte minst inför klimatförändringar och beredskapsskäl.