Alla behöver luft, vatten, mat, ett hem, att slippa frysa, ha kläder på kroppen, vård vid sjukdom, trygghet och frihet, skydd, tillhörighet, vänner, kärlek…
Men vi ser olika ut och lever under olika villkor. Vi är långa eller korta, smala eller knubbiga, gamla eller unga, mörka i huden eller vita, födda i ett demokratiskt land med fred eller i ett land med krig och/eller förföljelser. Vi antingen älskar någon av motsatt kön eller av vårt eget, eller vår hund eller ingen alls.
En del av oss ser inte, en del hör inte, en del går dåligt andra mår dåligt, en del av oss har både armar och ben i behåll – andra har fått sina lemmar förstörda i krig eller tortyr. En del sitter i fängelse, en del är på fri fot. En del bor i slott eller herrgårdar, en del i hyreshus, en del i korrugerade plåtskjul.
En del har höga befattningar, andra har inte haft ett arbete på åratal. En del tror på Allah, en del på Brahma. En del har väldigt mycket pengar och vi andra har inte så mycket eller väldigt lite. En del bor i Sverige, andra i Afghanistan, ┣ Ungern, Nigeria, på Island. En del slösar med vatten och en del måste gå en mil för att hämta en kruka vatten En del åker på lyxkryssningar och en del letar mat i soptunnor.
Är det då inte underligt att vi alla har samma grundläggande behov – fast vi är så olika.
Kan det möjligen bero på att vi alla är människor?