Det sker katastrofer världen kring i form av orkaner, storbränder, översvämningar i en alltmer ökande takt, men vi bara travar på som om inget har hänt. Vi vill exempelvis inte ha höga bensinpriser, då vi tydligen inte har förmågan att se den betydligt högre kostnad som kommer senare i form av katastrof på ett eller annat sätt.
Just nu klagas det på att det är för få flyglinjer till Bromma och att vi eventuellt inte får bygga en ny ishall för en kvarts miljard. Kan vi inte besinna oss och lära oss att med automatik inse att vi av existentiella skäl för mänskligheten måste räkna in klimatfrågorna i alla vardagliga sammanhang? Ingen i debatterna verkar ta upp de spörsmålen.
Hur kunde man innan flygplanens tid idka handel med fastlandet? Kan man nu inte med dagens möjligheter till digitala möten minska beroendet av fysiska träffar, då det gick så bra under covid? Beklämmande är att de som nu tar till ord som ”katastrof” för en kvarts längre tid för resan till Stockholm inte är direkt kreti och pleti, utan i många fall tillhör samhällets grädda med såväl stort ansvar som hög lön och av vilka man kan begära att åtminstone kunna hålla två bollar i luften. Den som flyger varje dag i jobbet bör i klimatets namn bestämma sig för var hen vill bo. Ta ansvar och gå före med digitala möten som rutin!
Vad gäller ny ishall: Vi går mot varmare tider och det kommer att krävas mer och mer energi för att hålla igång inte bara ishall utan även konstsnö till skidspår. Vem vill bekosta eller producera den el som behövs för att med konstgjord andning hålla igång dessa idrotter? Måhända blir det som förr: det är bara i Norrland man kan syssla med dessa sporter på elitnivå. Det är inte hållbart att vissa idrotter sker på helt fel årstid som tendensen nu är.
Vi som anser oss vara kronan på verket måste våga se klimathotet i vitögat och dagligen fråga oss om våra aktiviteter är hållbara. Eller är vi bara idioter, enligt Wikipedia synonymt med oförmögna att begripa?