Vi förstår det. Verksamheten som har bedrivits där har uppskattats av många gotlänningar och tillresta besökare.
Det länsstyrelsen har avslagit är ansökan om utvidgning av den pågående verksamheten på stranden med bland annat en inhägnad för bord och stolar.
Två av byggnaderna, en kioskbod för försäljning av mat och dryck och en bod med sittplatser, har sedan tidigare permanenta och årligen återkommande dispenser från strandskyddet och kan användas även framöver.
I länsstyrelsens arbete med dispensprövning prövar vi ansökningar mot gällande lagstiftning. Enligt lagstiftaren, alltså riksdag och regering, ska vi i Sverige vara restriktiva med dispenser från strandskyddet eftersom strandskyddet är ett tungt vägande allmänt intresse.
Med allmänt intresse menas i juridisk mening inte vad allmänheten på en särskild plats i en särskild tid vill eller tycker. Ett allmänt intresse är något som våra folkvalda politiker har beslutat är skyddsvärt, både för oss som bor och lever i landet i dag och för framtida generationer. Och den fria tillgången till stränder är just ett sådant allmänt intresse.
För att få dispens måste det finnas särskilda skäl. De särskilda skäl som länsstyrelsen får beakta framgår av miljöbalken. Ett skäl kan vara att man vill utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför strandskyddat område, till exempel en hamnanläggning.
Tidigare i år kom en vägledande dom från Mark- och miljööverdomstolen. Domstolen konstaterade att det inte fanns något särskilt skäl för att tillåta en strandskyddsdispens när en restaurang ville utvidga sin pågående verksamhet med en uteservering inom strandskyddat område.
Domstolen menade att en uteservering inte måste ligga vid vattnet för att fungera, och att en restaurangverksamhet inte tvunget måste utvidgas inom ett strandskyddat område.
Som myndighet är vi skyldiga att följa lagen och vägledande domar, även när besluten är impopulära.