Vi vill bevara livskvaliteten och vattnet

I Mark- och Miljööverdomstolen närmar sig nu förhandlingarna kring ansökan om att utöka kalkbrottet i Klinte till ett storskaligt.

Storskalig brytning i Klinte ligger inte i öns intresse.

Storskalig brytning i Klinte ligger inte i öns intresse.

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Insändare2021-01-31 16:21
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Genom Eva Nypelius ordförandebeslut för drygt ett år sedan då hon avstod från att överklaga har Region Gotland förlorat rätten att föra egen talan i målet. Genom att hantera ärendet på det här sättet har regionens möjligheter begränsats att direkt delta i processen, nu erbjuds man enbart att yttra sig i frågor som berör vägar och transporter.
Miljöpartiet, befarar att kalkbrottet kommer att medföra stora negativa konsekvenser för vatten, natur och friluftsliv. Det handlar om en försämring av livskvalitet för Klintetraktens befolkning vid en utökad brytning. Här kommer man att påverkas negativt i många år framåt, av de tunga lastbilarnas skytteltrafik, vibrationer, buller och damm.


Transportband kan ses som en lösning men det berör flera markägare. Markägarna, som även om de säger nej till en försäljning av sin mark riskerar expropriation enligt regionens advokat. Vi vet att grundvattnet och närliggande ekosystem kommer att påverkas. Brunnar i närheten av det befintliga ”lilla brottet” har redan påverkats. Enligt SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) vet man inte hur stort påverkansområdet kommer att bli men att det påverkas vet vi.
Region Gotland, har ansvar för hamnen och vissa vägar, här riskerar man att tvingas till stora investeringar i utbyggnad och muddring av hamnen. Investering som ska vägas mot behoven av investeringar skola, vård och omsorg. För oss är det mer meningsfullt att investera i bättre trafiklösningar runt skolor, fler cykelbanor, i kultur och fritid, klimat-och energiomställning, än att göra det möjligt för ett enskilt storföretag att tjäna pengar. 
 

SMA skriver att man har behov av kalksten till rimliga transportkostnader och att det blir dyrt att transportera långa vägar från inlandet på fastlandet och därför föredrar Gotland.
Det här liknar mer en u-landskalkyl där fattiga länder försörjer världen med råvaror. Pengar försvinner från vår ö tillsammans med vår berggrund. Vad finns kvar här när kalkindustrin har packat ihop och tackar för sig och dragit vidare? 
Klintetrakten är dessutom inte utnämnd som riksintresse för kalkbrytning, det finns andra områden utsedda för detta. Riksintresse innebär att man vill undvika målkonflikter mellan lokalsamhällen, natur, vatten och brytning. 
Vårt intresse ligger i att bevaka gotlänningarnas och naturens välmående!