Jag har reflekterat en längre tid om hur vi blir mer och mer isolerade från varandra. Hur många ungdomar blir hemmasittare med datorn som sin kontaktyta utanför familjen. Hur gamla känner sig isolerade och ensamma och hur vi som kämpar med att få livspusslet att gå ihop har fullt upp med detta.
Hur fungerade det förr innan mobiltelefoner och datorer stal vår uppmärksamhet från omgivningen? Var vi mer aktiva och sociala?
Många föreningar kämpar med sin existens och slås samman för att överleva. Färre och färre ställer upp frivilligt i föreningslivet. Och i en förening är det oftast få som ska göra det mesta.
Förr fanns en idrottsförening med idrottsplats i varje socken. Man umgicks över åldrarna och var del av ett sammanhang. Var det inte i idrottsföreningen så kanske i rödakorsföreningen, syföreningen eller bygdegårdsföreningen. Man fick vara del i ett sammanhang vilket är så otroligt viktigt för små som stora.
I dag står vi inför utmaningen med kraftigt ökad psykisk ohälsa, utanförskap och isolering. Men också bristen på frivilliga som kan ställa upp i en förening vilket ger föreningen en betydligt större möjlighet att öppna upp för fler.
Att tacka nej till spelare i en idrottsförening för man har för många barn per tränare när det borde vara tvärtom. Att öppna upp för alla som vill träna och umgås måste gå att lösa. Alla måste kunna få träna på sina villkor.
Vi behöver många föreningar för att lagen ska kunna mötas och utvecklas. Vi behöver också många förebilder i föreningarna som kan se våra barn och ta sig tiden att stärka dem. Gängkriminalitet som vi ser för mycket av på fastlandet vill vi inte ha hit. Våra barn förtjänar bättre.
Hur kan vi få in fler i våra föreningar? Kanske Region Gotland kan starta en Frivillig-pool där man utbildar och samordnar så frivilliga kommer ut och stöttar föreningar. Matchmaking med de föreningar som behöver stöttning och hjälper till med introduktionen på plats. Oftast går de föreningar som behöver hjälp redan på knä så hela denna process behövs det hjälp med.
Region Gotland borde också införa en fond där familjer kan ansöka om bidrag till föreningsavgiften, träningskläder med mera. På så sätt har alla samma möjlighet till ett aktivt liv.
Och till er företag som sponsrar våra föreningar: Var stolta! Ni gör skillnad!
Med hopp om fler och större föreningar!