Allt fler unga mår psykiskt dåligt. Det är en mycket tråkig utveckling som behöver tas på stort allvar. Utanförskap och ohälsa i unga år har en tendens att sätta djupa spår i livet om inte förebyggande insatser görs tidigt.
Detta är ju det vi föräldrar har bönat och bett om i år efter år efter år. Så när kommer det att hända?
När man väl får hjälp då måste man lyssna på familjen. Inte som i dag bara lyssna på vad skolan säger. Det är ingen nyhet för någon (hoppas jag) att barnen sköter sig så gott de kan i skolan och på andra aktiviteter.
Det är när barnen kommer hem som det brakar, de vågar ju göra det i miljön där de är trygga och med människor runt sig som de är trygga med. Ni kan inte inom vård och omsorg vänta på att det ska braka i skolan för dessa barn för då är skadan för stor och såren blir så djupa.
Man behöver lyssna och reagera och agera i tid medan problemen är små och föräldrarna inte är slutkörda. Det måste ju ligga i regionens intresse att göra insatser i tid till en liten summa istället för att det eskalerar till stora insatser till stora summor och ibland till kostnaden av den unga personens liv. Fånga upp alla I tid.