Det är beklämmande att, som en av de mest kunniga i detta med medeltidens Visby, se hur skyltar från ”hedenhös” fortfarande ska informera besökare i Visby. Av en händelse kom jag att läsa på informationsskylten vid S:t Hans och S:t Per och kunde konstatera att ”Riksantikvarieämbetet” (vilket rimligtvis går på museets information) presenterar en förlegad och felaktig information. Där anges att en ny kyrka, S:t Hans, började byggas norr om S:t Per, fast vi i dag vet att S:t Hans var den äldre av de två. Inte heller ett ord om varför kyrkorna delade kyrkogård och/eller var sammanbyggda – fast vi idag är tämligen säkra på att det var en nationsdelning mellan gotlänningar och tyskar som orsakade det.
Man kan också diskutera det berättigade i att ange att ”troligen ligger kyrkan på en gammal kultplats”, eftersom det inte finns något som motsäger de övertygande indikationerna på att det var en kultplats. Men, försiktighet är tydligen museets/Riksantikvarieämbetets ledstjärna.
Försiktigheten är så stor, att man från museets och Gotländskt arkivs sida egentligen inte lyckats åstadkomma någonting om medeltidens Visby under åren efter 2000. Skärskådar vi antalet artiklar i samma tidskrift handlar det om elva som berör medeltidens Visby, samtidigt som 64 handlar om den medeltida gotländska landsbygden. Samtidigt är texter med arkeologiskt tema 55, historiskt 11 och konsthistoriskt 13 (då har ett nummer varit tema konsthistoria). Sett till befolkningsnumerären under samma period borde artiklarna om landsbygden inte ha varit fler än 21, utifrån balansen invånareantalsmässigt i stad respektive land.
Då invänder någon, att det skrivits så mycket om medeltidens Visby att det är dags för landsbygden att få träda fram. Javisst, men då missar man ju helt poängen med Visby som världsarv utifrån sina medeltida minnesmärken. Är det verkligen berättigat att ignorera världsarvet för att landsbygden ska komma fram, eller borde världsarvet följas upp och vårdas samtidigt som landsbygden uppmärksammas?
Det har hänt väldigt mycket inom forskningen kring medeltidens Visby, men Gotlands museum väljer att fullständigt ignorera alla nya rön och kunskaper som kommit fram. Något som syns av berörd informationsskylt vid ruinerna S:t Hans och S:t Per. Undertecknad har motionerat hos fornvännerna om ett temanummer, ”Medeltidens Visby” – vilket skulle beakta all den nya forskning som framkommit, men medlemmarna och museiledningen fortsätter att behandla medeltidens Visby styvmoderligt. Frågan är om inte FN borde upplysas om att världsarvet Visby gravt missköts ur forskningssynpunkt.