Trots vårt välstånd är det något som skaver. En av tio vuxna äter regelbundet antidepressiva tabletter. Ännu fler unga mår dåligt. Gör kriserna oss rädda och enkelspåriga?
Demokratin urholkas i de västerländska länderna, inte minst i Sverige. Förtroendevalda ägnar sig åt att debattera, förlöjliga och indirekt hota sina politiska motståndare. Partierna är toppstyrda internt. Få bestämmer partilinjen samtidigt som de ofta sitter i händerna på lobbyister och andra påverkanskrafter såsom World Economic Forum och Världshälsoorganisationen (WHO).
WHO bildades 1947, som del av FN, för att bidra till just hälsa. Nu är medlemsländerna inte uppdragsgivare längre, mer än på pappret. WHO finansieras endast till 16 procent av sina medlemsländer. Resten, 84 procent, kommer från frivilliga bidrag av stater, privata intressen och organisationer – som Bill & Melinda Gates Foundation. Fram till maj 2024 pågår en process för att ge WHO global makt att bland annat definiera en pandemi som skäl för att stänga ned länder, precis som i Kina.
En levande demokrati bygger på att olika perspektiv finns och möts. Yttrandefriheten är central i alla levande demokratier, en del av konstitutionen. Den som följt bevakningen i traditionell och social media inser att detta redan är borta, även i Sverige. Censur råder mot andra perspektiv än det officiella.
Ja, den som vill ha en öppen demokrati baserad på allas lika värde har en del att fundera på. Risken är att vi urholkar demokratin och att ordet blir en kuliss, precis som i andra länder som vi i Sverige kanske fnyser åt. Och hur står det till i vårt stora inspirationsland i väst? Ser vi hur storföretag, politiker och rättsväsende verkar med samma agenda? Det finns ett olustigt, historiskt begrepp för detta djupt odemokratiska tillstånd.
Det är hög tid att vi alla ställer oss frågan: vilket samhälle vill vi leva i? En totalitär stat styrd av globala krafter eller en utvecklad demokrati? Ett samhälle där vi uppmuntrar varandra att skapa mellanrum för reflektion och eftertanke istället för att rakt av köpa den “sanning” som presenteras? Ett samhälle där vi bryr oss om varandra på riktigt eller ett där “den starkaste vinner”?
Vi vet att en del av lösningen är att vi på djupet börjar lyssna till varandras perspektiv för att förstå istället för att felsöka. Vi behöver fler platser där människor kan mötas i närvaro, som individer med hjärta istället för som huvudfotingar med stressade nervsystem, ständigt på väg till nästa aktivitet.
Så, vem är du i allt detta och vilket samhälle bidrar du till genom dina val i vardagen?