Finns mycket forskning som säger att avståndet till en gymnasieutbildning spelar stor roll i valet av inriktning och framför allt att slutföra en gymnasieutbildning som är grunden till en framtid på arbetsmarknaden.
För sex år sedan tog Region Gotland beslut om att lägga ner transportprogrammet på Gotland, detta på grund av ekonomiska skäl utan konsekvensanalys för branschens framtida kompetensbehov och ungdomars möjligheter att välja det program man vill på gymnasiet.
Nu ser branschen med oro kring den framtida kompetensförsörjningen av lastbilschaufförer då demografin för denna yrkesroll påvisar att yrkeschauffören på Gotland är mer ålderstigen än på fastlandet, vilket leder till att åkerierna kommer att stå utan personal framöver.
Allt som oftast så är det pengarna som väger in och så är det även i detta fall. Transportprogrammet är så klart en dyr gymnasieutbildning, med investeringar i fordon, simulatorer med mera. På kort sikt!
På lång sikt är det en billig investering, då elever som går transportprogrammet stannar i regionen och blir skattebetalare första dagen efter studenten.
Jämför man med en elev som läser exempelvis Ekonomiska Programmet så är transportprogrammet cirka 200 000 kronor dyrare räknat på tre år. Men på längre sikt, säg sju år, så är det så att Yrkeschauffören betalat in cirka 400 000 kronor i skatt, plus konsumerat lika mycket, medan ekonomistudenten eventuellt avslutar sin civilekonomutbildning och kanske inte kommer tillbaka till ön alls.
I senaste statistiken kring elevernas val till gymnasiet i Sverige så ser ett stort intresse för transportbranschen och vi ser även att fler och fler tjejer väljer att söka transportinriktningen. I dag är det cirka 30 procent tjejer, vilket är fantastiskt.
Ge tjejerna och killarna på Gotland möjligheten att göra de val de vill och läsa på hemmaplan!
Har Gotland råd att inte lösa framtiden kompetensförsörjning av lastbilschaufförer?