Längs en inte ofta trafikerad liten skogsväg i Hall Hangvar naturreservat ligger en trave gamla bräder. Det ska visa sig vara tryckimpregnerat virke, kanske från en riven altan vid något sommarhus.
Vem är idioten som slängt detta och i ett naturreservat dessutom?!
Jag för min del har lastat min släpkärra med andra gamla bräder, även de tryckimpregnerade och beger mig till Slite återvinning. Väl där möts jag av en nyhet som får mig att tappa hakan.
Regionen har tiodubblat avgiften för att lämna sådant avfall.
”Tillsammans gör vi återvinningen än bättre” berättar en folder jag får i handen tillsammans med kvittot på erlagda tusen kronor. Det som står i foldern blir lätt lite hånfullt i mina ögon.
Vad är tanken? Ska jag hellre elda upp mitt träavfall? Tryckimpregnerat trä är kolossalt negativt påverkande på miljön vid eldning. Så även målat trä – behandlat som det kallas – och som också har hamnat inom den tiodubblade avgiften om det kan tänkas komma från en riven byggnadsdel. ”Verksamhetsavfall”.
Jag får höra att det händer att folk vänder i grinden när de ställs inför de nya priserna. Där får jag också svaret på varför det ligger en hög med bräder i skogen.
Så, Region Gotland, kanske kan det vara tid för eftertanke på hur vissa beslut slår fel.