Regionstyrelsen har tagit beslut om 2-procentmålet, som går ut på att två procent av Region Gotlands totala årliga budget avsätts som buffert för oväntade utgifter.
Många tycker kanske det är underligt att regionen inte fördelar alla pengar till våra verksamheter, men egentligen är det inte konstigare än att privatpersoner försöker avsätta en del av sin inkomst för oplanerade utgifter. Det kan vara att den skatteprognos man först räknar med ändras, men även andra kostnader som ändras som vi inte har möjlighet att veta när vi sätter budgeten.
Region Gotland har i år en total budget på närmare 5,5 miljarder kronor vilket betyder att 110 miljoner kronor behöver avsättas som ekonomisk buffert för hela året.
Om man jämför med ett hushåll med årsinkomst på 300 000 kronor, som efter skatt blir 198 000 kronor, skulle avsättningen bli 3 960 kronor per år. Eller att ett hushåll med årsinkomst på 420 000 kronor om året och 277 200 kronor efter skatt lägger undan 5 544 kronor om året om de tillämpar motsvarande 2-procentmål som Region Gotland gör.
Förhoppningsvis har de flesta hushåll som mål att lägga undan pengar för oväntade utgifter och i förhållande till det så tycker jag att regionstyrelsens beslut om 2-procent buffert av regionens totala budget är både rimligt och nödvändigt för Gotland och gotlänningarna.
Avsaknad av denna buffert under tidigare mandatperioder har visat hur vi blir tvungna till försäljning av fastigheter för att klara dessa oförutsedda utgifter. När det inte räckte (2015) så blev det ett krispaket med krav om att underskottet skulle finansieras nästkommande tre år, vi får heller inte möjlighet till att sätta av pengar till pensionsskulden, den har vi nu beslutat att vi ska börja finansiera.
Sunt förnuft säger mig att det är ansvarigt och viktigt att vi gör förutsättningar för vår gemensamma verksamhet genom att ha kvar 2 procent i kudden.