Förra veckan presenterade Sverigedemokraterna sin budget.

Till skillnad från den s-ledda regeringen prioriterar vi viktiga välfärdssatsningar före skattelättnader för höginkomsttagare, ineffektiva arbetsmarknadsreformer och verkningslösa integrationsprojekt. Det handlar om både rättvisa och sunt förnuft. Pensionärer, anställda inom vård och omsorg, förskolelärare behöver nu en politik som ser just deras vardag. Ni är ryggraden som år efter år burit upp detta land. Ni förtjänar mer än småsmulor.

Socialdemokratin – ett parti som sätter en ansvarslös anhörig- och flyktingpolitik före skriande behov inom vård, skola och omsorg. De socialdemokrater som en gång stod upp för de svaga, och såg egenvärdet i att värna de mest utsatta, finns inte längre. Partiet har kompromissat bort sig i sin iver att behålla sin maktposition. Det är tragiskt. Det är ett svek. 

Vi kommer inte att acceptera denna utveckling. Vi kommer att vara en motkraft till alla initiativ som syftar till att steg för steg plocka sönder det välfärdssamhälle som byggdes för allas vår trygghet. Utöver vad regeringen satsar på kommunerna vill vi öka anslagen till kommunsverige med sammanlagt 30 miljarder under en treårsperiod. Med vår budget skulle kommunsverige ta del av ökade generella bidrag på fem miljarder utöver regeringens satsningar redan nästa år, tio miljarder mer 2021 och femton miljarder mer 2022. Sammantaget skjuter vi till de resurser som SKL (Sveriges kommuner och landsting) säger sig behöva för att inte tvingas till ytterligare nedskärningar eller skattehöjningar. Det är avgörande satsningar. Det är satsningar som kommer att ge en direkt effekt. Detta skulle innebära att Region Gotlands skulle kunna anställa 120 fler undersköterskor. Det skulle innebära 100 fler förskolelärare.

Vi vet att många kommuner går på knäna och desperat söker någon form av respons från de som försatt dem i denna allvarliga situation. Hade inte vänsterliberalerna drivit på för sin ansvarslösa anhörig-och flyktingpolitik och nonchalant ignorerat alla varningssignaler, då hade inte kommunerna stått inför den djupa avgrund som alltfler står inför. Hur får vi bukt med den ekonomiska otrygghet, sociala oro och bristande sammanhållning som nu sprider sig?

Den enda effektiva integrationspolitiken är en restriktiv migrationspolitik, med en ambition om nettoåtervandring under överskådlig tid. Ineffektiva och dyra särlösningar på arbetsmarknaden och olika sorters lönesubventioner är inte vägen framåt. Det frigör också resurser att satsa på de som har arbetat, på de äldre, och på alla de som idag arbetar i offentlig sektor. Ofta till på tok för låga löner. 

I grunden handlar de för oss om rättvisa. Ingen ska lämnas efter – inte i vårt Sverige.