Alliansen får det att låta som att vi i den tidigare rödgröna majoriteten kört Region Gotlands ekonomi i botten. Så är det inte. Under åren 2011-2018 var resultatet positivt sex år av åtta. 2015 var ett tufft år och vi beslutade om ett sparpaket på 170 miljoner över tre år. Alla nämnder och medarbetare har bidragit till att vi trots ökade behov, som fler äldre och fler barn, ändå lyckats genomföra merparten av sparpaketet. Vi har därmed mäktat med att flytta pengar till hälso- och sjukvården som vi vet kommer fortsätta bli dyrare framöver.
2018 uppnådde Region Gotland målet om ett resultat på 2 procent av våra kostnader. En av fyra kommuner redovisade negativt resultat. Samtidigt har vi lyckats hålla nere vår kostnadsökning mer än snittet i riket. Vi har alltså en ekonomi som är skör, men välskött och verksamheter som trots tuffa sparbeting lyckas väl i sina uppdrag.
Alliansen tycker vi borde sparat mer ”i ladorna”. Det är ingen bra idé när det finns stora behov hos gotlänningarna, för det är utifrån kommunallagens krav svårt att hämta ut det som sparats. Budgeten ska varje år göras med överskott och överskott i resultatet kan inte läggas in i kommande budget. Vi har istället amorterat på lån för att frigöra utrymme för andra investeringar, ökat underhållet av fastigheterna och satsat på förebyggande insatser för barn och unga. Åtgärder som på olika sätt bidrar till minskade kostnader framöver.
Vi utgår från helhet och blickar långt fram i tiden när vi tar oss an ekonomin. Vad behöver vi göra idag för att ha ett gynnsamt läge 2030?
Vår tolkning av att inte skjuta kostnader på framtiden är att Gotland fortsatt måste vara en kreativ och attraktiv plats att bo på och flytta till. Då MÅSTE vi klara av att finansiera skola, vård, omsorg, kultur och fritid – allt det som ger goda förutsättningar att leva och verka på Gotland.
Alliansen vill gärna skylla utmaningen vi och hela landet står inför på oss. Det ger inte en rättvis bild av verkligheten. Om Alliansen inte vill finansiera välfärden och inte lyckas hålla ihop besluten för en gynnsam helhet så är det deras prioritering och deras ovilja – inte vår.
Vi befinner oss inte i ekonomisk kris men stora behov i befolkningen ger ökade kostnader. Förväntningarna på den som styr är stora. Det är tufft att ta ansvar. Vi vet. Vi ser utmaningarna och kommer ta oss an dom, precis som vi gjort tidigare. Långsiktigt arbete för ett starkare Gotland ger mindre kostnader på sikt. Det är vårt sätt att ta ansvar för ekonomin.